Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
11. bergström.
22
om Riseberga Moster ’), och en historisk roman, Wadstena
Moster 2), samt en teaterpjes, af F. Hedberg, hafva blifvit skrifna på
hennes grund.
Innehållet är följande. I Östergötland bor en rik herre,
Erik, som med sin hustru Anna af "Norske Gylleroten" har en
dotter Elisif. I flickans sjunde år sättes hon in i Risberga
kloster, för att alltid stanna der. I klostret finnes "Fru Carin",
som genast blifver Elisifs vän; båda lefva kärligt tillsammans,
fråga icke efter sina leksystrar, utan gå flitigt i messan. Efter
"många år" blifver "Fru Carin" gift med "Herr Eghard", men
Elisif stannar i klostret.
Då hon en den heliga lekamens dag skulle gå i messan,
kommer konung .Albrekt "ridandes i mak" med en lång tysk
man, Bernhard, i sitt följe. Han "finner lusta" till Elisif och
döljer det icke för konungen; hvarpå båda "öfver den mörka
skog" rida till herr Erik. Kungen säger, att båda dagen förut
sett Elisif och att Bernhard begär att få henne. Då herr Erik
förstått kungen [?], frågar han, huru det kommer sig att Albrekt
vill gästa Östergötland, och säger att Bernhard aldrig kan få
Elisif, dels emedan hon aflagt klosterlöfte, dels derföre att hon är
så högättad, att det skulle vara emot "vår" [hvilkas?] ordning
att hon toge herr Bernhard till man. Albrekt rider bort efter
en hotelse och på morgonen före messan äro han och Bernhard
åter vid Riseberga.
När Elisif utgår ur kyrkan, vänder herr Bernhard sig till
henne, sätter henne på sin häst, och rider derifrån, följd af
konung Albrekt. De "färdas så fram i fullo godt mak" till Kumblabo
kloster, der "de" [Bernhard och Elisif?] bedja herr Hugo viga
dem, hvilket han nekar på grund af Elisifs klosterlöfte.
Kungen säger att påfven, "hvad deth kostar", skall gifva Elisif åt
Bernhard, och skrifver till Urban VII och begär ett
"efter-latilse bref".
Hastigt kommer nu bud till kung Albrekt, att fejd är pä
färde, vållad af Elisifs slägt, som uppsagt "sitt trohets band".
Albrekt svarar i vrede, att han skall betala [?| hennes fränder
och far till "Falkping", för att "fora krig mot dem alla".
Drottning Margareta svarar, att hon vill försvara dem. Imellertid
Förr och Nu, Bd. 4: Ii. 12. 1874.
2) [Af C. D. A k f v e dsson. j 1, 2. Stockli. 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
