Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
42
tinnar: Johannes de Reym, Henricus Nicolai, Gregorius Hafuerland,
Severinus Holst, Benedictus Olai, licentiaten Conradus Henrici samt
den af förf. omnämnde Olaus Magni, hvilken innan han återvände till
sitt land för att der en gång intaga sin höga plats bland kyrkans
fäder, hade spelat en ganska framstående roll vid det fremmande
universitetet. An valdes han till nationens procurator, än till dess skattmästare
(under en tid då nationens kassa synes hafva varit alldeles uttömd
och ali dess egendom bestod i böcker.) Tvenne gånger uppsteg han,
såsorn förf. visat, till den höga värdigheten af universitetets rektor.
Ar 1432 nämnes Johannes Magni ifrån Abo såsom déterminant
och derefter märka vi följande:
Sept. 1449-—Sept. 1450. Andreas munk ifrån Abo stift licentiat.
1450—1451. Henricus Frees » » »
1455—1456. Magnus Nicolai » » » baccalaureus.
14-68—1470. Henricus Kanuti » » » licentiat.
1471—1472. Johannes Daniells » » » »
1472—1473. Laurentius Michaelis » » » baccalaureus.
» — » Conradus Svart » » » »
1484—1485. Johannes Olavi » » » »
1485—1486. Hervid (Arvid) Kork » »
1488—1490. Laurentius » » » »
» » Paulus Linguonis » » » »
» » Henricus de Svecia » » » »
» » Laurentius Ragvaldi » » » licentiat,
samt 1489—1490. Henricus Nicolai » » » magister.
De fleste ibland desse hafva sedermera intagit framstående platser
inom den svensk-finska kyrkan.
Efter att hafva sysselsatt sig med våra landsmäns studier i -Paris
öfvergår förf. till några andra fremmande högskolor och nalkas
slutligen den tidpunkt, då det vardt ljus i högre mening äfven i vårt land
och då vår odlings vanskötta tegar skulle småningom bringa i dagen
prof på sin bördighet. Mycket af historiskt värde har förf. i denna
sin inledning meddelat, som upplifvar intresset att fortsätta studiet
af den digra volymen. Författarens lätta och angenäma stil bidrager
till att göra läsningen serdeles underhållande.
Ehuru flera gånger under 1400-talet planer förehades till att
inom vårt land grundlägga en högskola, kommo dessa icke till
verkställighet förr än det inre tillståndet efter slaget vid Brunkeberg
blifvit åtminstone för en kortare tid lugnt och sålunda tillät de
makt-egaiide att egna sin omvårdnad åt denna stora angelägenhet.
Omsider utverkades påfvens tillstånd att i Upsala anlägga ett
universitet efter samma mönster, som det i Bologna. Det var af Jakob
Ulfsson och hans suffraganer samt Sten Sture och rikets råd som Upsala
universitet d. 2 Juli 1477 fick mottaga sina första privilegier. I
den brådska "för andra riksens ärenders skuld", hvarmed dessa
privilegier utfärdades, blef tillkännagifvet att de skulle närmast likna
dem, som konungen af Frankrike gifvit högskolan i Paris, ehuru, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
