Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
granskningAr och anmälningar.
98
abbatiarum", hvilka det ålåg kantorn i Citeaux att upprätta. I dem
infördes de vigtigaste data för ordens samtliga kloster, men då några
kloster stundom erhållit samma namn, ehuru belägna i skilda länder
och härstammande från olika moderkloster, uppkommo lätt misstag,
dem förf. nu, rådfrågande andra källor, lyckats rätta. Naturligtvis
återstå ännu många obesvarade frågor i afseende på klostrens
tidigaste data, och eget nog är det de italienska klostren, öfver hvilka i
detta fall mörkret hufvudsakligen hvilar.
Hvad de närmare uppgifterna om dagen för ett visst klosters
grundläggande angår, hafva många svårigheter yppats, enär dermed
betecknats stundom sjelfva den dag, då ett konvent (bestående af 1
abbot och 12 munkar) antingen inflyttat i på förhand fullbordade
klosterbyggnader, eller tagit i besittning den upplåtna platsen, som
de derefter, boende i trakten, sjelfve bebyggt, eller ändtligen fått åt
sig upplåtet ett förut af annan orden bebodt kloster, — stundom den
dag, då gåfvo- eller stiftelsebrefven blifvit daterade. Rättast torde
vara att, såsom förf. här gjort, hänföra ett klosters begynnelse till
den "dies ingressus", då det nybildade konventet, sammansatt enligt
ordensregeln, började sitt regulära lif och då sålunda ett lagligt
abbot-skap trädde i verksamhet.
De munkar, som i moderklostret förde förteckningarna på
kolonierna, hafva äfven ofta misstagit sig i det afseende, att de ansett de
olika formerna af åtskilliga klosters namn beteckna särskilda kloster,
hvarigenom händt att ett och samma kloster blifvit i tabellerna upptaget
på flera ställen; de hafva ock stundom förvexlat de till ett abbotskap
hörande prosterier, gårdar, eller af konventen tillfälligtvis bebodda
ställen o. s. v., med sjelfva klostren och derigenom alltjemt ökat
dessas antal. Att bringa ljus i all den oreda, som härigenom
uppkommit, har varit förf:s svårlösta uppgift i denna inledning till ordens
historia, och för att i detta fall åstadkomma ett resultat värdigt en
cistercienser-munk, har förf. användt ett helt bibliotek af 11 till 1200
särskilda arbeten, tryckta eller handskrifna, hvilka han såsom sina
källor anför. Bland dem hafva vi påträffat: Bränder, Diss. de mon.
Varnhemensi, Ekerman, Diss. de Alvastra, Messenius, Scondia 111.,
Ornhjelm, Hist. eccl., Reuterdahl, Sv. kyrkans historia, Sparrman, ant.
monasteria Sueciæ, Staaf, de ord. Bened., Vastovius, Vitis Aqu.,
Wieselgren, De claustris Suiogot., och Svenskt Diplomatarium. Denna
förteckning på svenska källskrifter visar huru förf. arbetat sig in i de
fremmande ländernas litteratur, men ådagalägger tillika, vi måste
erkänna det, huru äfven i afseende på de svenska källorna en
uppmärksam kritik varit af nöden. Förf. har ock stundom fuunit sig
föranlåten att på enskild väg förskaffa sig från de olika ländernas
historieforskare upplysningar, som icke på annat sätt kunnat erhållas, och då
han äfven hedrat recens, med att af honom äska en och annan
uppgift om de svenska klostrens data, vilja vi här endast nämna, att de
meddelanden, som från Sverige kommit förf. tillhanda *), grunda sig
Utom rec. hafva bibi. C. G. Styffe och ryttm. P. v. Möller lemnat förf.
svenska bidrag till hans arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
