- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
170

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

CARL SPRINGHORN.

10

Sveriges grundläggning 1637—1642 *), hvarför vi, med
hänvisande till denna, i korthet och för sammanhangets skull
upptaga blott det vigtigaste deraf.

Det var under ett Axel Oxenstjernas besök i Holland
1635, som de Usselinxska planerna synas hafva ånyo väckts
till lif genom kanslerens beröring med en köpman i Amsterdam
Samuel Blommaert, som var delegare i holländska Vestindiska
kompaniet och förut deltagit i en enskild kolonisering på östra
sidan af Delaware viken 2). En annan driftig Holländare Peter
Spiring, redan förut i svensk tjenst, fick i uppdrag af kansleren
att vid ett besök i Holland följande år med nämde Blommaert
öfverlägga om det påtänkta företaget, och desse jemte en tredje,
sedermera verkställaren af detsamma, Peter Minuit, voro de,
som nu uttänkte planen till grundläggningen af den svenska
kolonien, hvilkens namn redan nu bestämdes skola blifva Nya
Sverige.

På nyåret 1637 uppgjordes af dessa tre de närmare
bestämmelserna. Resultatet af deras öfverläggningar blef att man
skulle uppsöka någon landsträcka vid nordamerikanska kusten,
som ej ännu var upptagen af Holländare eller Engelsmän3).

Härom borde Minuit egt tillförlitlig kunskap, enär han förut,
åren 16244)—1632, varit guvernör i holländska Vestindiska
kompaniets koloni Nya Nederland, innefattande området mellan
och närmast omkring floderna Hudson och Delaware (af
Holländarne kallade Nord- och Zuyd-Bivier), hvilket områdes
hufvudort var Nieuw Amsterdam, ett fäste på ön Manhattan
(n. v. Brooklyn på Long Island). I norr och söder om Nya
Nederland lågo de England tillhöriga provinserna Nya Eng-

Tryckt i Historiski Bibliotek, utg. af C. Silfverstolpe, ny följd, I.

2) Se Documents reíating to the history of New York, XII, Albany
1877, sid. 16—17.

3) Odhner anf. st. sid. 6, ff. Här torde äfven förtjena omnämnas en
uppgift, som förekommer hos båda de äldsta svenska förf., som skrifvit i detta
ämne, Th. Campanius Holm., Beskrifn. om N, Sverige, Sthlm 1702, och
Acre-lius, Svenska Församl:s tillstånd i N. Sverige, Sthlm 1759. De berätta att
svenska regeringen genom ambassadören Johan Oxenstjerna skulle 1634 (Camp,
dock felaktigt 1631) af konung Carl I i England erhållit på sig öfverflyttad
»ali prætention, som de Ängelske hade på detta landet, bestående däruti att
de det först uppfunnit». (Acrel. sid. 8.) Förf. har förgäfves i riksarkivet
spanat efter någon säker bekräftelse härpå i bref och akter rörande detta
ämne, men å andra sidan funnit i mer än en samtida handling samma
uppgift anförd.

4) Detta årtal uppgifves af Hazard, Annals of Pennsylvania, Philad. 1850.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free