Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
CARL SPRINGHORN.
10
sina handlingar; om vi få tro samtida intyg, försmådde han ej
ens att hos Indianerna nedsätta sina motståndares anseende
genom utspridande af allehanda rykten om holländska
kompaniets vanmagt, bedräglighet och onda anslag mot
infödingarne 1).
Hvad förhållandet till Indianerna angår, var Printz
förståndig nog att ständigt stå på god fot med dem, — något som
för öfrigt karakteriserade den svenska kolonisationen under hela
dess tillvaro — eliuru han för egen del ej skulle hyst några
betänkligheter att med tillräcklig styrka försedd följa det
utrotningssystem, som har käntecknat de hvitas umgänge med
Amerikas infödingar 2). Det var så mycket bättre att ett sådant
förhållande iakttogs, som Indianerna vid denna tiden förde ett
•blodigt hämdkrig mot Holländarne för ett blodbad, som
guvernören Kieft låtit anställa på en stam 3). Ja, Svenskarnes
anseende hos dem var så stort att då på våren 1644 några af
denna nation blifvit mördade af Indianerna, infunno sig deras
höfdingar hos Printz att erbjuda bot och begära frid.
Hvad de svenska kolonisternas eget tillstånd beträffar, hade
de till en början stora svårigheter att kämpa emot: ej ens sitt
dagliga bröd kunde de frambringa, utan fingo till en del
underhållas på kompaniets bekostnad. Ovanan vid klimatet och
allehanda umbäranden vållade också att många af dem dogo:
under året 1643 ej mindre än 25 personer, så att enligt
holländsk uppgift 1645 Svenskarnes antal då uppskattades till
endast 80 à 90 man4). Emellertid förbättrades deras vilkor
snart; tobaksodlingen bedrefs ganska ifrigt, och äfven till
sädesodling och boskapsskötsel gjordes anstalter af guvernören.
Vi hafva här ofvan [sid. 177 (13)] omnämt det obestämda eller
åtminstone för oss okända förhållandet mellan kronan och
kompaniet, hvilket vi finna bekräftadt af de förfrågningar, som
Printz i båda sina relationer 1644 och 1647 framställer. Nästan
samma ovisshet råder om de utkomne kolonisternas ställning.
Som vi sett utgjordes en god del af dem af brottslingar eller
sådana, som ej frivilligt kommit hit; dessa fingo helt säkert
Se Docum. to hist. of N. Y. ss. 34, 40, 44—5, m. fl.
2) Se Printz’ relation af år 1644, § 8.
3) Bancroft, anf. st. II, ss. 563 ff.
4) Docum. to hist. of N. Y. XII, s. 30. Jmfr listan vid Printz’ relät.
1644, Odhner, anf. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
