Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
A. H Et SE : KRISTIERN DEN ANDEN I NORGE.
XXXIII
10) A. Heise, Kristiern den anden i Norge o g hans Fængs-
ling. En historisk Undersögelse. Kbhn 1877. 218 ss.
8:o.
Författaren till ofvannämda arbete har gjort till sin uppgift att
undersöka riktigheten af den hittills gängse åsigten, att skulden till
det svek, som begicks mot konung Kristiern II, då han, efter sitt
misslyckade härnadståg mot Norge 1531—1532 förd till Danmark,
trots det högtidliga löftet om fri lejd kastades i lifstids fängelse,
uteslutande hvilar på danska regeringens ombud, hvilka skola gifvit
Kristiern löften, som stredo mot konung Fredriks uttryckliga befallning och
som denne derför ej kunde anses skyldig att hålla. Författaren kommer
genom sin undersökning till det resultat, att hufvudsakliga skulden till
löftesbrottet hvilar ej på kommissarierne utan på danska regeringen,
och så vidt vi kunna se, måste detta resultat godkännas.
Tager man till utgångspunkt för undersökningen konung Fredriks
ursprungliga fullmakt för kommissarierne, så finner man till en början
att denna gaf dem fullkomligt fria händer. Den innehöll nämligen,
att de skulle draga till Norge »og der giöre deres yderste Flid til,
at de enten med Minde, Dagtingen eller med Magt kunne komme samme
Rige og dets Indbyggere under vor Haand igien, hvilke som os
fra-faldne ere og som vor og Rigens Fiende Kong Kristiern nu med Vold
og Magt har trængt fra os». De fingo derföre fullmakt »at handle og
vdi alle andre Maader i samme Hverv at giöre og lade, efter som
Leiligheden sig derom begive kan og dem paa vore Vegne kan
tyk-kes nytteligst, raadeligst og gavneligst være, og hvad de saa paa vore
Vegne denne samme Rejse og udi samme Ærincle giörende, handle7ide,
skrivende, beseglende, dagtingende og udi alle Maader besluttende vorde,
ville vi skal have fuld Magt, ligesom vor egen kgl. Person der selv
tilstede hos var og havde gjort, handlet, skrevet, beseglet, dagtinget
og besluttet». En kunglig sekreterare medsändes derför med det
kungliga sigillet för »at skrive og besegle under vor Titel, Navn og Signet,
hvad samme vore principale Hövedsmænd ham paa vore Vegne
be-falende vorde, være sig enten Forhandlinger, Dagtingninger,
Kontrakter eller udi alle andre Maader, som de förmærke kunne nyttigt at
være»; och »hvad Brev de saa udi vort Navn og under vort Signet
eller i deres eget Navn och under deres Indsegl og Signeter paa vore
Vegne udgivende vorde. ville vi, at saa skal udi alle Maader
ubröde-lig holdes ved fulde Magt, som forskrevet ständer, ved vor kgl. Love
och Ord».
Man har verkligen svårt att tänka sig en mera oinskränkt
fullmakt. Emellertid har man påstått att den icke var oinskränkt, att
det var blott med norrmännen som kommissarierne hade rätt att
underhandla, icke med kung Kristiern. Emot denna uppfattning anmärker
författaren med skäl, att ehuru rätten att underhandla och sluta öfver-
Hist. Bibliotek. 1878.
III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
