Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxViiI
granskningar och anmälningar.
52
Beckers Verldshistoria, den närmaste förebilden för den svenska, egnar
åt Medeltiden ungefär dubbelt så stort antal sidor och saknar
derjämte, som bekant, alla illustrationer. I jämförelse med densamma
har sålunda en stor inknappning egt rum i den svenska,
proportionsvis kanske allt för stor. At skildringen af Medeltidens första vigtiga
ocli grundläggande århundraden har emellertid ett skäligen godt
sidantal beskärts, och Osteuropas för verldsutvecklingen under dessa år
hundraden jämförelsevis betydelselösa folk affärdats med sedvanlig
knapphet. Korstågen ha blifvit föremål för en ganska detaljerad
skildring, men deremot kunde man ha skäl att för andra partier
önska en större vidlyftighet. Till dem räkna vi kapitlet om städerna,
kommunalförvaltningen, borgerskapets lif och handelsrörelsen; vid sidan
af riddarväsendet, till hvilket författarne på mer än ett ställe
återkomma, kunde dessa intressanta ämnen ha förtjenat några flera ord.
I stället för »några drag» af sederna och lefnadssättet, såsom t. ex.
s. 501 o. följ., der dessutom ett väl ensidigt afseende fästes på
Frankrike, hade vi gerna sett att Verldshistorien inrymt en mera
sammanhängande skildring af kulturens utveckling under ifrågavarande
tidsskeden. Äfven ett annat kapitel har, efter vårt förmenande, utfallit
alltför kort, det nämligen, som handlar om Italien under Medeltidens
senare skiften. Väl kunna lika intressanta partier finnas af
Medeltidens historia, men. vi känna intet mer underhållande och fängslande,
äfven för hvem som helst, än det som handlar om de italienska
stadsrepublikernas lif under det femtonde århundradet. Vi undra
på att för Sforzas och Mediceernas tidehvarf icke redan här något
större utrymme kunnat beredas; nu nästan trampa stundom namnen
hvarandra i hälarne. Först i fjerde bandet finner man en lifligare
skildring af italienska förhållanden, men endast af öfvergångsåren
mellan femtonde och sextonde århundradena. I sammanhang härmed
kunna vi ej underlåta att påpeka den utförlighet, som blifvit egnad
åt Frankrikes historia. Isynnerhet har den korta episoden, som
karakteriseras af Jeanne d’Arcs uppträdande, med förkärlek behandlats
ocli utföres på icke mindre än tjugo sidor. Det kan man dock kalla
en oproportionerlig bredd, hur intressant än hennes uppträdande i sig
sjelft må vara, då hela århundraden af Italiens historia sammanträngts
på hälften mindre, och kapitlet om de klassiska studiernas
återupplifvande och de stora uppfinningarna ej sträcker sig utöfver mer än
ett par sidor.
Vi ha ej velat tillbakahålla dessa anmärkningar, till hvilka en
öfverblick öfver tredje delen af Illustrerad Verldshistoria i sin helhet
gaf anledning, men böra äfven fästa oss vid några af de vigtigare
af-delningarne särskildt, sedan vi först förklarat oss fullkomligt ense med
utgifvaren i afseende på Medeltidens indelning i tre perioder i stället
för de vanliga fyra.
Man har allt skäl att tacka Hr Hammarstrand för den skildring
af Medeltidens första århundraden, som han meddelat. Stödd på den
omsorgsfullaste källforskning — författaren är en kännare som få af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
