Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
STRÖDDA MEDDELANDEN. II.
14
Kan det nu vara rätt att till de primära källorna räkna sådana, som
icke i sig sjelfva ega sin bevteningskraft, utan måste hemta den från
öfverensstämmelsen med andra källor? På grund häraf kan jag ej
tillerkänna skjortstyckena såsom källa för historien om Gustaf Adolfs
död företräde framför de skriftliga intyg, af hvilka deras värde h.
o. h. beror.
Annu mindre kan jag medgifva, att det i Wien förvarade kyllret
förtjenar den framstående plats, förf. anvisat detsamma bland sina
källor, och jag kan för ingen del godkänna förf:s resonnement, när
han å s. 27 yttrar: »När en saks identitet en gång är bevisad och
antagen, så eger den sin bevisningskraft, till dess motsatsen
ådagalägges eller göres sannolik. Gustaf Adolfs kyller har hängt i Wien
sedan 1632; personer, som måste känna dess historia, ha bragt det
dit; det har fortfarande erkänts för äkta — har någon då rättighet
att utan bevis frånkänna det bevisningskraftP och på hvad grund?»
Dessa frågor vill jag besvara med några andra: När och af hvem
blef kyllrets identitet bevisad? Att denna identitet varit antagen, är
sant, men månne densamma derigenom också är bevisad? Att
kyllret hängt i Wien sedan 1632, är icke fullt riktigt — i jan. 1633
fans det der ännu icke — att det »fortfarande erkänts för äkta», är
ej häller fullt riktigt, efter som flere samlingar berömma sig af att
ega det kyller, som Gustaf Adolf bar i slaget vid Lützen1); men
antaget både att det hängt i Wien sedan 1632 och att det allmänt
erkänts för äkta, kan sådant för den vetenskaplige forskaren få gälla
som bevis? Hur många historiska rariteter hafva icke allmänt erkänts
såsom äkta, men slutligen vid närmare granskning visat sig vara
ganska apokryfiska! Det är ej min afsigt att helt och hållet frånkänna
kyllret anspråk på äkthet — tvärtom är jag för min enskilda del
böjd att anse det äkta — hvad jag bestrider är, att dess äkthet kan
anses höjd öfver alla tvifvelsmål, att kyllret kan räknas bland de
primära och grundläggande källorna för historien om Gustaf Adolfs död.
På hvad grund? frågar förf. Det skall strax visa sig.
Att man å den svenska sidan både med säkerhet igenkände och
med noggranhet och pietet hopsamlade, hvad som burits af den store
konungen i hans sista slag, ligger i sakens natur, och derför måste
de svenska samlingarnas vitsord i en dylik fråga vara af stor
betydelse. Helt annorlunda förhåller det sig med hvad som uppgifves
från den fiendtliga sidan. Der kunde man först och främst ej
igenkänna och konstatera, hvad som verkligen tillhört konungen eller icke,
utan man hade endast att rätta sig efter uppgifter af den ene eller
andre soldaten, som framvisade persedlar, dem han påstod hafva tillhört
Gustaf Adolf. Det är också naturligt, att man å den kejserliga sidan
önskade kunna uppvisa spolia opima, tagna från den fiendtlige
öfver-befälhafvaren, den frejdade svenske konungen, och derför säkerligen ej
använde någon sträng kritik rörande identiteten. Man kan på grund
Leitner, Die Waffensammlung des Österreichischen Kaiserhauses. Tafel V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
