Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
BET NORDISKA SJU ÅRSKRIGETS HISTORIA.
459
rymmare Lasse Jonson till Valsnäs, om han kunde åvägabringa
stadens uppgifvande1). Såväl dessa försök som de uppmaningar
att kapitulera, hvilka d. 27 och 28 Okt. ställdes till stadens
krigsmän och innevånare2), blefvo likväl utan följd. Det var
klart, att våld måste användas. Det gick emellertid långsamt
med det grofva skyttets framskaffande. Först d. 29 Okt. hade
det kommit öfver gränsen, men d. 2 Nov. hade det ej ännu
anländt till Halmstad3). Hvarje dag, som gick, var dock dyrbar.
Man kunde veta, att Fredrik ej skulle lemna sina betryckta
undersåtar utan bistånd. Och var väl den svenska hären i stånd att
med honom upptaga en strid, då hälften af fotfolket blott var
väpnadt med påkar och dylikt, »och då knektarne meste parten
blifvit sjuke, efter det de voro nakne och hade intet på sig»4)?
Slutligen började beskjutningen5) och lät Erik storma6).
Försvaret var så hårdnackadt, att till och med kvinnor deltogo
däri. Anfallen, som upprepades både d. 5 och 6 Nov., blefvo
tillbakaslagna. Då började man misströsta om Halmstads
eröfring, så mycket mer som Fredrik nalkades till dess hjälp.
Hotande hade visserligeir Erik skrifvit till staden d. 6 Nov., att
han ej aktade draga dädan, förrän den blifvit tagen7), men detta
var blott ett skrämskott. Redan samma dag får man höra
uttalanden af helt annan art. Det vore icke rådligt, yttrade man
nämligen vid ett hållet krigsråd, att länge töfva vid belägringen,
efter det var sent på året, och krigsfolket mycket insjuknade.
Äfven om Fredrik ej komme, borde allt ting så sakteligen varda
förskickadt in åt Sverige öfver gränsen. Man uppgjorde en
omständlig ordning, i hvilken återtåget skulle företagas. Komme
fienden manstark, skulle hären, som nu, sedan Mornay hade an-
1) I). 27 Okt. t. Lasse Jonson. R. R.
2) Se R. R.
3) D. 29 Okt. t. Olof Arvidson, d. 2 Nov. t. de högborna fröknar. R, II.
4) Fredrik till Gynther af Schwartzburg d. 28 Okt. Ausl. Reg., Erik t.
ståth. på Sthlm d. 2 Nov. R. R. Yi nämna exempelvis, att Nils Dobblares
fänika detta år förlorade 82 sotdöde, Långe Bengts 94, Olof Månsons 127 enl.
krigsräk. i R. A. o. K. A.
ß) I sitt mandat d. 23 Nov. påstår Erik, att blott 3 kartoger kommo
fram. R. R.
6) Till 4 fänikor och en del af gårdsfänikan, som stormade, betalades en
skänkemånad. Räntekam. räkenskp 1563. K. A. Truls Skräddares fänika,
som fick stormpenningar, var väl en af dessa. Den förlorade 36 man enl.
krigsräk enskpr 1563 i R. A. Två stormar omtalar Fredrik d. 11 Nov. i bref. t.
kurf. Aug. Ausl. Reg.
7) R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
