Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1862) påbörjade nya, mera kritiska upplagan icke är fullbordad. Denna
krönika, som går ända ned till år 1630, utgör ett försök till en
sammanfattande handbok i hela Rysslands historia från äldsta tider, på
grund af en mängd olikartade källor, bland hvilka äfven ingår en yngre
redaktion af Nestor med åtskilliga egendomliga notiser, hvilkas
ursprung är okändt. Man har mycket tvistat om Nikons förhållande
till detta arbete; somlige anse honom för den egentlige kompilatorn,
hvilket dock motsäges deraf, att åtminstone en af de 8 handskrifter,
som kommissionen användt, är betydligt äldre än hans tid.
I Vol. XV har Arkeografiska kommissionen utgifvit en annan
sbornik, kallad den Tverska krönikan, som företer den
märkvärdigheten, att den, enligt en samtida anteckning, är affattad år 1534 af
en icke skolbildad bonde från trakten omkring Rostov. Kompilatorn
har begagnat dels de egentliga Novgorodska annalerna, dels en
Sofiakrönika, dels en eljes förlorad krönika, behandlande särskildt de
tverske furstarnes historia. För Sveriges historia torde der föga vara
att hemta, som icke härstammar från andra kända ryska annaler.
Utom dessa, af Arkeografiska kommissionen utgifna
annalsamlingar finnas många andra källor för Rysslands äldre historia, ur hvilka
må hända ett och annat rörande Sveriges medeltid kan påträffas.
Men om dessa har jag endast en högst ofullständig kännedom. Det
märkligaste arbetet torde vara den s. k. Stepennaja Kniga, som bland
annat begagnats af Nikonskrönikans kompilator och anses i sin äldsta
redaktion gå till baka till midten af det sextonde århundradet. Dess
utom ega ryssarne en ofantligt stor samling af medeltidslegender, som
Arkeografiska kommissionen nyligen har börjat utgifva.
Hvad de här meddelade utdragen angår, äro A, B och C tagna ur
den tredje Novgorodska krönikan (Vol. III, sidd. 207—279). Denna
redaktion, som i vissa fall, särskildt i afseende på kyrkliga
tilldragelser, supplerar de båda äldre Novgorodska årsböckerna och således
torde vara delvis grundad på numera förlorade äldre annaler, går från
år 988 (Vladimirs dop och biskop Joakims ankomst till Novgorod)
till slutet af det sjuttonde århundradet, i en sen handskrift till och
med ända till år 1716, dock med flere afbrott. Krönikan är
utgifven efter 8 handskrifter, dels från det sjuttonde, dels från det
adertonde århundradet. Tilldragelserna från början af sextonhundratalet
äro utan tvifvel skildrade af samtida författare. D är hemtadt ur
tilläggen till Novg. III, der denna berättelse är tryckt efter en
handskrift, tillhörig Marie-Himmelsfärdsklostret (Uspenskij monastyr)
i Tichvin och skrifven år 1658 af en ikonnik (målare af helgonbilder),
vid namn Irodion Sergejev. Den kan således anses representera
traditionen inom Tichvins presterskap. En liknande berättelse lär äfven
förekomma i en handskrift, som Vol. III sid. 177 på grund af
handstilen beskrifves såsom affattad i slutet af det sjuttonde århundradet;
närmast före skildringen af Tichvins belägring förekommer deri ett
sammandrag af en Novgorodsk biskopskrönika, fortsatt till år 1673.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
