Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
negociationer med Rakoczy, hvarjemte han äfven visste
göra sig oumbärlig genom sina öfriga kunskaper, sin verk-
samhet och sitt mod, på hvilket han ofta visade prof.
Dahlberg fick allt mera inflytande hos konungen, som allt
oftare började följa hans råd. Sålunda lät Carl Gustaf
bland annat öfvertala sig att intaga den starka fastnin-
gen Brzesc hvilket han eljest ej ämnat. Då underhand-
lingarne pågingo om fästningens öfverlemnande begaf sig
Dahlberg dit personligen och qvarhölls en dag som giss-
lan, hvarföre han af konungen fick uppbära förebråelser,
»då han visste att hans maj:t icke hade någon ingeniör
eller annan vid arméen att lita uppå, som kunde dirigera
och anlägga någon approche» (Erik Dahlbergs dagbok).
Efter intagandet af den starka fästningen Fredriksudde i
Jutland, på hvilken danskarne. arbetat i 7 år, och der
Dahlberg utmärkte sig för både oförvägenhet och skick-
lighet, Skagen bm Lilla Bält innan arméen mar-
scherade deröfver, hvarjemte han sedermera ingaf Carl
Gustaf den storartade, evigt minnesvärda planen att gå
öfver Stora Bält till Seeland, hvilken plan konungen ock
verkställde (5—8 Febr. 1658), oaktadt riksamiralen Wran-
gels och riksrådet Corfitz Ulfelts häftiga föreställningar,
sedan han af Dahlberg blifvit öfvertygad om isens till-
räckliga styrka. Då sedermera Carl ;q Gustaf, i Aug.
1658, brutit den några månader förut ingångna freden
med Danmark, stodo svenskarne snart den 11 Augusti
för andra gången framför Köpenhamn, der nu en or-
dentlig belägring företogs, oaktadt endast 3-pundigt ar-
tilleri fanns att tillgå och ehuru Dahlberg, som några da-
gar förut på ett besök i denna hufvudstad haft tillfälle
att både rekognoscera och taga ritningar af platsen, ansåg
att man ej dermed borde uppehålla sig, utan skall hafva
erbjudit sig att i vagn anföra omedelbar stormning. Från
Kronoborg, som samtidigt belägrades och den 6 Sept.
intogs, fick belagringshären först något groft artilleri.
Dahlberg ledde samtidigt belaägringsarbetena för Köpen-
hamn och Kronoborg och måste derföre allt som oftast
resa emellan båda ställena ända tills generalqvartermä-
stare Gorgas ankom från Holstein, då han stannade vid
"Kronoborg och Gorgas vid Köpenhamn. Emellertid upp-
häfdes belägringen af hufvudstaden, sedan 3000 holländ-
ske soldater blifvit landsatte vid Köpenhamns brygga
den 30 Oktober, hvarefter svenskarne intogo det af Dahl-
berg utstakade befästade lagret vid Brunshöi, der de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
