Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
gens räkning. Vidare tågade han mot Aggerhus och
förskingrade på vägen dit en hop bönder, som bakom
förhuggningar sökte hindra frammarschen. Belägringen
af sistnämnda fästning måste likväl öfvergifvas, då dan-
skarne fingo förstärkningar, hvarefter svenskarne drogo
sig åter innan årets slut innom Sveriges gränser.
Samma år var BENGT BaGGE öfverste för dalknek-
tarne och krigskommissarie på norska tåget.
Under 1590 -års ryska krig omnämnes en dalfännika
under Lasse Jöranssons befäl såsom utgörande en del af
garnisonen i Narva.
Dalkarlarne omtalas ej i någon af de händelser, som
föreföllo under stridigheterna mellan konung Sigismund
och hans farbroder. Ehuru konungskt sinnade, synas de
dock hafva lutat mot hertigens sida, hvilket yppade sig
vid flera tillfällen, då deras hat mot konungens rådgif-
vare och utskickade embetsmaän fick tillfälle att läggas i
dagen. Landshöfdingen Johan Naäf blef sålunda offer för
det att han sökte uppägga dem mot hertigen, och många
andra blefvo vid samma tillfälle misshandlade. Erik Bagge
omtalas såsom öfverstelöjtnant för dalkarlarne i Carl
IX:s tid. |
Jakob Thomassons dalfännika förlorade i slaget vid
Kirchholm den 17 September 1605 af 230 (263?) man
163 döde.
3:ne dalfännikor, jemte andra trupper, deltogo i und-
sättningståget till Calmar år 1611, under kronprinsen
Gustaf Adolfs befäl. Svenska styrkan samlades i Wing-
åker, tågade öfver Tiveden och derefter längs vestra
sidan af Wettern till Jönköping, vid hvilken stad Gustaf
Adolf i Maj sammanstötte med konungen, hvarefter båda
förenade ryckte an mot Calmar, dit de ankommo i bör-
jan af Juni. Staden hade redan fallit i danskarnes hän-
der, men slottet höll sig. Fienden hade före svenskar-
nes ankomst förskansat sitt läger. Derföre beslöt Carl
IX att uthungra honom. Framför Calmar föreföllo åt-
skilliga träffningar med danskarne, men i hvilka af dessa
dalkarlarne, såväl som öfrige framför Calmar varande
trupper, deltagit, omtalas ej. Svenskarne återtogo vis-
serligen staden, men blefvo åter utdrifne, hvarföre ko-
nungen drog sig med hären tillbaka till Ryssby soc-
ken i en befästad ställning, dit sedermera en förstärk-
ning af 250 dalknektar, hvilka varit förlagde till Thors-
halla, ankom. Sedan danskarne under några dagar haäf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
