Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välstånd och ej dess inre förädling, afleda henne iMu stråfvandet
efter denna, och derigenom befordra hennes förnedring. Men man
besinnar vid denna förebråelse icke, att benägenheten till ett sådant
affall ifrån mensklighetens sanna bestämmelse rotar sig uti
tänkesättets egoism, och att denna likaså väl kan bemägtiga sig
veten-skapsodlingens öfriga rigtningar som den physico-mathematiska, samt
att, om en anklagelse skalle yttras emot vetenskapsodlingen att
hafva fostrat upp egoismen, man vid en allvarsam pröfning torde
finna, att äfven andra forskningsarter, och kanske i högre grad än
de mathematiska, deraf skulle komma att träffas. Den kamp
roeu-niskan har att bestå emot den yttre naturen, är, om man oveldigt
betraktar den, en ädel kamp; segeru uti densamma gifver det
nödvändiga vilkoret för samhällets bestånd, och genom detta äfven det
för möjligheten af dess inre förädling, ty den kraftutveckling, den
fordrar, fostrar så väl hos tänkesättet, som föröfrigt hos både själens
och kroppens förmögenheter, styrka och manlighet OmgifVet af
baf, blottställdt tör ett hårdt klimats oupphörliga reaction, odlande
en mark, som till största delen är karg och klippbeströdd, och
tvunget att genom bergsmannens hårda mödor ur djupet upphemta ett
bufvndsakligt medel för sitt bestånd, kan svenska folket aldraminst
vara likgiltigt för denna strid och de handlingar, hvarigenom den
utkämpas. Tvertom har det från ålder älskat dem. Bergsmannens,
sjömannens och krigarens yrken hafva för svensken alltid haft
lockande behag, och de fleste af dem, som varit väldiga representanter
af hans nationallynne och fästat en lysande ära vid hans namn,
hafva tillhört dem. Det är således icke underligt, att svenska
folket håller dessa yrken i aktning, och att det i följd deraf af sin
högsta eulturanstalt fordrar, att den genom vården af de studier,
som förhöja skickligheten för dem, skall med ny kraft understödja
den strid, hvilken det icke kan låta veklighet och Härd förleda sig
att öfvergifva, utan att derigeuom dess fullkomliga undergång blir
beredd. Men den frågan, huru universitetet uppfyllt en sådan
fordran, torde svårligen på ett tillfredsställande sätt kunna besvaras.
Med undantag af den, om jag så får uttycka mig, provisionelit
inrättade physico-mathematiska faeultet, som vårdat den högre
bergs-mannauppfostran, och hvars verksamhet blifvit af nationen tacksamt
erkänd, har universitetets inflytelse på denna art af medborgerlig
bildning varit nästan ingen, ty af militärer, sjömän, landtmätare
o. 8. v. hafva ytterst få att tacka universitetet för sin uppfostran;
och detta bör så mycket mera läggas sjelfva inrättningen till last,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
