Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täckt skedde, såsom sagt, 1647, men den skrift, hvarigenom han
offentliggjorde den, utkom ej förr än 1651.
Det var 1650 som Rudbeck böljade de undersökningar af
mjölkkärlen, hvilka ledde honom till den upptäckt af det lymphatiska
systemet såsom ett helt, hvarigenom de mångfaldiga motsägelserna
inom detta forskningsgebit slutligen blefvo upphäfha. Dessa
undersökningar skedde genom ett stort antal af vivisectioner på hundar,
kattor, får och kalfvar*). Den del af upptäckten, hvarpå han sjelf
lade största vigt och omkring hvilken sedermera tvisten emellan
honom och Bartholinus hufvudsakligen rörde sig eller den att
vatten-kärlm i lefvem ieke förde chylvs till detta organ utan serum eller
lympha derifrån, gjorde han redan i böljan af det följande året eller
1651, och de sectioner, hvarigenom den ådagalades, verkställdes i
närvaro af flera ibland universitetets både professorer och studerande.
Cistema Chyli eller, såsom han kallade den, vesicula chylosa såg han
redan i slutet af 1650, men fortsättningen deraf äfven genom bröstet
eller ductus thoracicus sjelf upptäckte han först den 8 Febr. 1651.
Men dess insertion uti subclavicularvenen eller, såsom han origtigt
kallade den, axillarvenen, såg han icke förr än den 27 April 1653.
Det följer häraf att Rudbeck lärde känna både abdominal och
bröstpartierna af lymphatiska systemets hufvudstam eller cisterna chyli
och ductus thoracicus, innan han rimligtvis kunde hafva fått någon
bekantskap med Pecquet’s afhandling, emedan denna utkommen i
Paris 1651 svårligen samma år i Februarii månad kunde vara känd i
Sverige och ännu mindre året förut. Hvad insertionen i subclavia
beträffar, så skedde väl upptäckten deraf efter det han bort hafva
lärt känna Pecquet’s skrift, men då han genom egen forskning kommit
densamma så nära, är det mer än sannolikt, att han utan Pecquet’s
ledning, skulle kunnat tillegna sig äfven den. Rudbecks upptäckt
fortgick således oberoende af Pecquet, och hade troligen utvecklat sig
fullständigt, om den sednare aldrig funnits till. Det pris, hvilket
Sprengel tilldelar Pecquet, och genom hvilket han vill ställa honom
i bredd med Harvey, tillkommer således med större skäl Rudbeck, som
gjorde icke allenast samma upptäckt som den förre, utan äfven satte
den i förening med flera andra, och derigenom åt dem alla beredde
fullständighet, sammanhang, klarhet och verklig physiologisk betydelse.
Under den sednare hälften af 1651, blef Rudbeck af andra studier
och göromål hindrad ifrån sina anatomiska forskningar, men böljade
*) Han uppgifver detta sjelf till öfVer trehundra på fyra år. i
bref-vet till HenisterhuiB. Messis aurea p. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
