- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
245

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bagge rynkade bistert sina nästan osynliga ögonbryn,
men Sven var ej i sinnesstämning att gifva vika, med en
axelryckning sade han.

— Jag vet på förhand, hvad du vill säga, men ser du
äfven jag har åsigter, och att handla i strid med de van-
liga formerna anser jag inte vara något särdeles stort be-
vis på frisinthet. Kan jag inte fästa uppmärksamheten vid
mig genom andra medel, afstår jag därifrån. Och äfven
om jag följde ditt råd, skulle säkerligen högst tio männi-
skor bry sig därom, och just de tio bryr jag mig icke om.

Bagge hade en hel mängd de ypperligaste och mest
slående bevis för sin sats till hands, men han var för matt
och olustig att draga fram dem just nu, och dessutom var
det ej hans sak att befatta sig med proselytmakeri. För
öfrigt misstänkte han, att skäl skulle göra föga eller intet
intryck på en natur så förhärdad och konservativ som
Svens — konservativ, det var klickens stora slang- och
skällsord, hvilket frikostigt, användes mot hvar och en,
som ej delade dess något bizarra åsigter — han teg och
inskränkte sig till att le litet sarkastiskt och mycket
sömnigt.

— Ja, adjö med dig då!

— Adjö! — Hör du, du kommer väl på mitt bröllop,
jag skall lemna dig närmare underrättelse om dagen fram-
deles.

— Tack bror! Det skall bestämdt bli trefligt. —
Morning!

De skildes och gingo hvar och en åt sitt håll, men
under vägen vände Bagge sig flere gånger å rad för att se
efter Sven.

— Hm! knotade han och skakade betänksamt sitt huf-
vud — att den där målarprissen, som han sagt, ämnar er-
öfra lyckan, det är otvifvelaktigt, men . . . Bagge kände
en med afund blandad respekt inom sig . . . men hvad tje-
nade det till att fundera på den saken, han hade annat att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free