Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
söker ta så liten plats som möjligt vid bäckenet men blir
tydligt utsatt för den andras dåliga humör ändå.
En av de spelande pojkarna ska tända en cigarrett, varvid
soutenören och den andre passa på att göra varandra ett
meddelande. Pojken råkar emellertid titta upp och varsnar
samförståndet. Ursinnig kastar han sig över sin motspelare
och de tumla runt på gården. Soutenören finner sin förlustelse
häri och samtidigt tillfälle att snappa åt sig några slantar som
ligger på låren.
Vid soptunnan står en utmärglad kärring i lumpor på huk
och letar efter skulor och i porten kommer en tiggare,
ledande en liten flicka vid handen. Han slår sig ner på en:
lår i närheten av soptunnan och börjar räkna sina slantar,
under det att flickan liksom kärringen börjar leta efter skulor
och väcker härigenom den gamlas vrede. Hon rister flickan
och håller henne i ett kloliknande grepp. Flickan sliter sig lös,
störtar gråtande bort till gubben och mellan de båda gamla
uppstår en mustig ordväxling. Gumman får sista ordet men
gubben sätter en butelj som utropstecken över sin mun, och
då flickan alltjämt gråter vill han skänka henne samma
förträffliga tröst. Flickan vill inte, men vänligt trugande för
gubben flaskan till hennes mun.
Under det svarta valvet som leder ner i tvättstugan kommer
nu Merethe. Det är en vacker ung flicka på 17 år, liten, spröd,
klädd i lintyg och kjortel. På huvudet bär hon en korg med
tvätt, korgen är nästan lika stor som flickan. Hon stannar ett
ögonblick och låter omedvetet blicken glida över denna
smutsiga, snuskiga, liderliga gård som är hennes dagliga värld.
Hennes ansiktsuttryck är likgiltigt nästan till slöhet, och i
slöheten blandar sig ett stänk av förakt och vämjelse. Så får
hon se gubben och barnet med flaskan. Hon liksom vaknar
upp, sätter korgen ifrån sig och skyndar fram till gubben.
Hans goda humör har kantrat på ungens trilska och nu vill
han med våld tvinga henne att dricka. Då rycker Merethe
ungen till sig och samtidigt som hon smeker barnet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
