Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det trots Karl XII:s saporogfölje ställvis bjuda
emot att anamma denna chauvinistiska hjältedikt
från fiendeland. Hela »Taras Bulba» är ett slags
rysk prosa-Fänrik Stål, något decennium äldre än
Sägnernas första del och långt råare till sin anda.
Gogoljs saporoger hora minsann inte till dem som
ridderligt prisa motståndaren; för honom ha de
bara genomlustiga öknamn och förakt till övers.
Den nordiske Fänriken åter (vilken skillnad på
bröstvidden!) höjer ett glatt hurra för »kamraten
långtifrån» — som ju for övrigt inte alls var
någon »björn från kosackens land», utan en galant
ulanofficer från det nordryska Pskov; men som
sagt, så stor makt har diktaren.
Kanske kan det vara bra att av Gogoljs
hjälteepos bli påmind om, att varje folk i sina egna ögon
har världens tappraste krigare och ärorikaste
historia. Om vi en gång komma så långt att vi inse
detta, då har åtskillig ståtlig dikt från jordens
fyra hörn vissnat ned, men visserligen också
något vunnits.
Alltnog, varje nationell reservation är
säkerligen överflödig gentemot den naiva friskheten i
»Taras Bulbas» bästa partier. Gogolj är ju den
ryska litteraturens enda stora humorist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
