Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till. De känna sig andligen förlista i samtiden.
De längta från all utnött relativism till det
absoluta, de stå färdiga att gå under korset. Men vart
skola de ta vägen, det är frågan. En lekman vill
ju helst veta vad han ger sig in på, då han
ansluter sig till en bestämd konfession. Kanske har
han suckat söndag efter söndag över den
evinner-liga perikopen, med textutläggning av en
predik-stolsoldboy utan minsta eld och under strecket vad
normal begåvning beträffar; kanske har han
åtskilliga gånger hört prelaten tala »tröstens ord tik den
avlidnas anhöriga», utan att prästen haft minsta
kännedom om vare sig den döda eller de
efterlevande. Slika saker ha ofta verkat inte blott
beklämmande, utan rent av upprörande på
ickekristna. Lutherdomen ger oomtvistligt för mycket
spelrum at den officierande prästens personliga
förmåga, ingen kan fordra att den skall vara så
besynnerlig.
Men värre ting ha förekommit. För några år
sedan uppfördes Sutton Vanes suggestiva skådespel
»Till främmande hamn» i Stockholm. En hel rad
av präster var inbjuden för att åse och avge
utlåtande om detta starkt spiritistiska mysterium,
som med sin mänskliga domare bortom döden —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
