Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Clownen störtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall för märkvärdigt med henne? Är hon konstig
på något sätt?
Siv sa: Jag vet ingenting. Jag har inte hört
talas om henne förrän häromdagen, då han
plötsligt sa: Jo, det var så rätt - jag har en dotter,
som snart kommer hit. Jag borde kanske talat om
det, innan vi gifte oss, men nu kan det ju göra
detsamma, eftersom vi är skilda. Nå ja, fortsatte
Siv illa berörd av doktorns leende, får jag tro
Jac, så ska den där dottern vara ett under av
skönhet och klokhet. Han går bara och räknar
dagarna tills hon ska komma, men jag tror inte
ens att det är säkert att hon kommer. Hon
kanske betackar sig.
O’Henny hade i alla händelser rätt, då han
oroade sig över clownens besynnerlighet. Turnén
och alla dess svårigheter betydde nästan ingenting
i jämförelse med dotterns ankomst. Medvetandet
att helt plötsligt få så att säga »till skänks» en
människa, mot vilken han hade stora och
allvarliga plikter, gjorde den stackars clownen en smula
högfärdsgalen. Känslor som slumrat blott alltför
länge att vara rätt sunda och väl avvägda kom
hans jämvikt på skam och gjorde honom i själva
verket rätt löjlig. Så kunde han i spotsk ton säga
till vackra Siv: Det ska verkligen bli bra
angenämt att ha en sån där söt och behaglig flicka
i huset. Nu ska du verkligen få se något, du
bläcka bärnstensöga. - Nu var ju Sivs skönhet
av den art att varje dåraktig beskyllning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
