Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet. Ur en clowns katkes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syndikat och nu är jag upplöst. Håll mun och
tig dessutom.
Hallåmannen. Det dumma inpasset från ovan
har tydligen i anmärkningsvärd grad upprört Jac.
Jag ser hur svetten pärlar över kinderna.
Antagligen är det väl blott en svallvåg efter den förra
starkare sinnesrörelsen och har ingenting att
betyda. Men — men — doktor O’Henny har lämnat
sin loge och kommit ned på arenan. Han tycks
alltså inte dela min uppfattning. Han talar med
sekreteraren — nu stiger sekreteraren upp och
doktorn tar hans plats. Jac tycks inte märka ombytet,
han sitter och bläddrar i sin bok. Nu skallrar han.
Jac (ljust, mörkt, komiskt). Skallra clown, skallra.
(Häpet, hetsigt.) Vad vill du? Var är Rush?
Doktorn. Hos Siv. Jag tänkte jag kunde ta
hans plats under tiden.
Jac. Såå? Är det meningen att jag ska tala under
läkaruppsikt? Säg ut! Säg ut! Genera dig inte!
Doktorn. Ä, var inte dum nu, Jac —
Jac. Dum? Jag är så dum jag vill. Och lite till.
Men för resten var så god och sitt. Sitt, sitt, sitt.
Vill du ha en cigarrett — jaså det får man inte.
Låt bli att glo på mig.
Som sagt mina damer och herrar: till fattigdom
äro många kallade men få äro de utvalda — som
förstå fattigdomens välsignelse. Jag gör det inte.
Ändå var jag mycket fattig då jag var en sån här
liten cirkusprisse. Då var jag förfärligt fattig.
Jag och en jämnårig kamrat — ja inte den jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
