- Project Runeberg -  Hjalmar Bergman. Skrifter / 23. Marionettspel /
217

(1926-1931) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

ANNE-MARIE

går emot honom med utbredda armar, smeksamt.
Vad du kan! Vad du kan!

Slår armarna kring hans hals.

Men bära en sån här tung, tung börda - det
kan du inte. Nej, nej, nej! Försök inte! Säg i
stället - någonting -

Halvt sjungande, smeksamt lockande.

- någonting - någonting - någonting -

Tystnar plötsligt, trycker honom hårt intill sig och stirrar
honom in i ögonen.

JÄGAREN

efter ett ögonblick, blygt, barnsligt.
Jag älskar Anne-Marie.

Anne-Marie böjer sitt huvud långsamt fram mot hans och
kysser honom. Gör sig sakta lös, men lägger armen kring
hans hals, han tar henne om livet. De gå fram till stolarna.

ANNE-MARIE.

Sitt nu här en liten stund till. Nej - jag ska
inte sitta i knä. Det är så fult. Jag ska ligga så
här som jag gjorde förut -

I sin förra ställning.

Och så säger du någonting mera. Jag är så
glupen, käre. Jag vill ha mycket, mycket, mycket.

Säg någonting - C1.., .
Skälmskt.

- nästan - nästan lika vackert som nyss.

JÄGAREN.
Vill inte Anne-Marie säga någonting.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjbskr/mario/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free