Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
vilkor att de tillika drefvos ur riket; bondeståndet förjagade sin af
konungen tillsatte sekreterare; Thore Petré betedde sig såsom
sjelfherrskare, icke blott emot sina egna ståndsbröder och sitt stånds
talman — t. ex. vid det stormiga plenum den 10 Mars 1841,
i anledning deraf, att talmannen vägrat framställa proposition
om en sak, hvari tre stånds beslut utgjorde riksdagens och
redan var fattadt, ett plenum som ansågs hafva varit det
märkvärdigaste som förefallit på 4 decennier eller alltsedan den
minnesvärda debatten på riddarhuset år 1800, — utan äfven emot
andra stånd och dessas talemän, ja öppet i sitt stånd klandrade
konungens val af den nya justitieministern, samt lyckades injaga
på många håll skräck och tvekan.
Riksdagens företeelser och sannolika följder, om de icke i
tid af böj des, målades i korthet af en från Lindhs tryckeri i Örebro
vid slutet af 1840 utkommen brochyr: »Politisk Camera Optica,
föreställande i åtta taflor Sveriges framtid, sådan radikalismen,
ohejdad, skulle densamma bereda.» Författaren utgick från de
radikala åtgärder, som »nationens män» under denna riksdag
bragt å bane, och visade hvarthän dessa mäns reformifver,
fortsatt af dem som undan för undan skulle öfverflygla sina
föregångare, inom tio år borde leda. Den första taflan, riksdagen
1840—41, framställde huru Konstitutionsutskottet kullstörtar
den gamla representationen, nnder namn af »ombildning»
ut-stryker ordet »allena» i Regeringsformen, uppställer etthundrade
anklagelser emot konungens rådgifvare, nästan omöjliggör
rådskammarens komplettering; huru Statsutskottet gör de
permanenta skatternas borttagande ensamt beroende af Ständerna och
vägrar äfven de oumbärligaste anslag »för att göra all regering
omöjlig»; huru böndernas höfdingar antaga sufflörer, Hans
Jansson hemtar besked ur Anckarsvärds salonger, Sven Heurlin läser
innantill i Gustaf Hjertas och Bengt Gudmundson uti Theodor
Sandströms papper; vägrar nationalbelöning åt Berzelius och tak
åt Riddarholmskyrkan; huru oppositionen ropar på koncessioner,
hvilka skulle bestå uti fransk eller engelsk ministerstyrelse,
armeens reduction och flottans slopning, handelsfrihet till Englands
förmån m. m. Den andra taflan, urtima riksdag redan 1842:
konungen förkunnar att statsregleringen är otillräcklig, fria pre6-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
