Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
sitt d. v. riksstånd (adeln) och revolutionens hufvudmän; han
repeterade denna utsago ett par gånger, liksom ville han riktigt
berömma sig deraf.
XV.
Innu flera riksdagshjeltar.
Presteståndets vice talman Hedrén. — Esaias Tegnérs helsning till riddarhuset.
— Retzius, Agardh, Holmström, Geijer, Dahlgren, Åstrand, Sandberg,
Bolméer, Bexell. — Riddarhusets löjtnanter Henning Hamilton, J. A.
Gripenstedt, R. Tornérhjelm. — Ludvig Johanson Boye, Leonard Fredrik
Rääf. — Borgareståndets Schartau, Brinck, Lagergren. — Bönderna Mats
Pehrson, Zetterberg, Sahlström, Sven Heurlin, Peter Jönsson, Nils
Pehr-sön, Hans Jansson, Strinnlund, Rutberg, Bengt Gudmundson. —
Pantzerhielm om »Fäderneslandet» och om thronföljarevalet i Örebro.
Ståndets vice talman vid 1840 års riksdag var den
ståtlige, reslige bankdirektören Johan Jacob Hedrén? tillika
biskop, först i Carlstad och sedermera i Linköping, en vördig
och ansenlig man, men derjemte af en omständlighet och
ordmängd i allt hvad han talade och skref, som emellanåt gjorde
honom något tråkig. Han var äfven ordensbiskop och Carl
Johans bigtfader, i hvilken sistnämnda egenskap han äfven
effcer-skrefs och dock togs mycket litet i anspråk vid sotesängen af
den 8 Mars 1844, så att nästan allsintet der inträffade på hans
gebiet; hvilket icke hindrade honom att, när allt var förbi,
enligt gammal sed skrifva en vidlyftig och i vissa delar tillochmed
rörande officiel relation om förloppet.
För öfrigt var det svenska presteståndet verkligen på
ett lysande sätt sammansatt vid denna riksdag. Utom de
snillen, vi förut uppräknat, såg man der celebriteter sådane som
Frithiofsskalden Esaias Tegnér, med det lockiga hufvudet,
den lysande blicken och de leende skämtsamma läpparne, om
hvilka man hade kunnat säga så, som han sjelf om Bellmans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
