- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tionde delen.Tvisterna med Norge. - Carl XV:s kraft-period. Jernvägens westra stambana, 1860-1863 /
4

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

hade altid af Sverige mötts med högsinnt tystnad. Att denna
tystnad nu bröts, fann talaren riktigt (och med honom
instämde en stor del af ståndet). Prosten Almqvist ville icke
omröra Sveriges välgerningar och Norges otacksamhet, men
tyckte att Norges anspråk på jemlikhet borde motsvaras af
likhet i bidrag till regeringens och diplomatiens underhåll, och
önskade en adress från riksdagen till storthinget för att
inbjuda till sammankomst af deputerade från begge rikena, i
Örebro eller Carlstad, för att bilägga stridigheterna.

Inför hr Björck, i borgareståndet, var felet regeringens,
usom ej hade lemnat representationen tillräckliga
upplysningar41, och norrmännens, som varit mera minnesgoda i
afseende å rätt och fördel, än å skyldigheter; önskade kompromiss
och var öfvertygad att ingen svensk ville unionens upplösning.
Blanche ogillade motionen: Om Norge ej vill gå in på en
revision, hvad vore då att göra? Icke lär man väl dertill
kunna tvinga det? Lallerstedt tyekte att en upplösning af
föreningen icke kunde komma i fråga; begge hade vi felat,
svenskarne genom likgiltighet; en föreningsrepresentation vore
möjlig och borde ordnas snart. Wærn önskade revision, men
på andra grunder än de Anckarsvärdska; syftemålet dermed
borde vara ett närmande, och arbetet utföras af en
representation. Rydin trodde felet vara att svenska folket aldrig
svarat på norrmännens ständiga klagomål och bråkande. Svaret
bör nu ej göras sårande; motionen vore ingen olycka, ehuru
han kunnat vara mildare. Schwan ansåg sinnesstämningen
i Norge sådan, att ett närmande emellan folken åtminstone
på länge vore omöjligt. I likhet med Björck fann han en
föreningsrepresentation nödig: dock borde länderna hafva
talan endast i förhållande till den skatt, de till gemensamma
ändamål lemna. Norge var ingen mönsterstat för Sverige,
och embetsmannens beroende och afsättlighet vore ett stort
fel i dess konstitution. Han hade här hört sägas att
föreningen ej får upplösas, men om någon lem på kroppen blifvit så
angripen, att den befinnes omöjlig att böta, så kastar man
ju bort den!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/10/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free