Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’184
geholm ocli den 2 lemnade de, jemte prinsessan, ändtligen
Krageholm, foro till Widtsköfle och derifrån till Beckaskog.
Enkedrottningen lemnade Ystad den 1 och begaf sig till
Kristianstad, der hon stannade ett par dagar, för att göra besök på
Beckaskog; den 5, sedan hon der dejeunerat, afreste hon öfver
Karlshamn uppåt landet. Ändtligen den 11 var prins Gustaf
så återställd, att man trodde sig kunna på allvar bestämma de
vidare resetourerna. Alla skulle den 15 September lemna det
vackra Beckaskog: Konungen och prins August fara öfver
Halland till Götheborg. Fredrikshall och Christiania, drottningen
med prinsessan öfver Småland, Östergöthlaud, till Tullgarn,
kronprinsen och prins Gustaf öfver Karlskrona till Stettin och
Berlin för att öfvervara truppöfningar i Schlesien samt derefter
besöka Sachsen och Bayern, och prins Oscar till Helsingborg, för
att i Sundet embarkera fregatten Eugenie, som jemte briggen
Nordenskjöld borde företaga en Medelhafsexpedition.
Enkedrottningen inträffade i Stockholm den 14 September.
Jäsningen i Tyskland, för det öppna brefvets skull, hade,
såsom vi sett, alltmera gripit omkring sig och frågan om den
danska arfsrätten blifvit europeisk. Vi kunna icke följa henne
i alla sina utvecklingar, men böra dock i korthet antyda sakens
inre beskaffenhet. På hösten sökte man i fredsstiftande afsigt
lugna de upprörda sinnena genom följande càlcul »von der
Weser», införd i en Hamburgertidning:
»Hertigdömena Holstein och Schleswig besvära sig öfver
mångfaldiga intrång i sina privilegier från den Danska
Begeringens sida, och frukta att genom en långvarigare förbindelse med
Danmark mista allt mer och mer af sina gamla rättigheter.
De hafva derföre helt oförställdt uttalat den önskan, att den
bestående »personalunionen» genom en lycklig tillfällighet snart
måtte upphäfvas. Härutaf förklaras det ifriga sträfvandet, å ena
sidan att upprätthålla den Agnatiska Successionen i
Hertigdömena, ocli å andra sidan försöket att för Successionen härstädes
vindicera den Danska Konungalagen. Dessa motsatta
sträfvanden hafva utan tvifvel sin grund i den temligen allmänt
utbredda förutsättningen, att vid det efter mensklig beräkning ibke
särdeles aflägsna utslocknandet af Fredrik III:s manliga afkomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
