Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
stern. Lördagen föreslog d:r Bergman kullkastandet af
presterskapets privilegier och statskyrkans upphäfvande. Lars Hierta
redogjorde för orsakerna, hvarföre ban så länge varit och ännu
vore "odeciderad" (jfr dermed hans yttrande, i böljan af detta
kapitel, af den 14 Februari 1849, att han "nog deciderat sin
egen mening"), samt uppmanade publicisterna att söka hvar
pä sin ort utröna allmännaste opinionen och lofvade att närmare
riksdagen sjelf ännu en gång öfverväga allt. Söndagen beslöts
att som tiden ej tillät vallagens fullständiga granskning, skulle
Abraham Bohlin, Gustaf Hierta, Lundhqvist och
Sturtzenbecker besöija den saken, och äfven närmare öfverväga den
Lundh-qvistska regeringsformen (Lundhqvist reste likväl snart sin väg).
Derpå upplöstes mötet, med beslut att ett nytt skulle hållas
sednast 1852. En deputation uppvaktade Wingqvist med
tack-’ sägelse för hans besvär och 1,000 rdr till vedergällning; men
denna sednare vägrade han att emottaga. Bergmans motion
om religionsfriheten skulle hvila till nästa möte. Engström gaf
reservation emot mötets beslut i representationsfrågan, hvilket
föranledde hetsig debatt. Daléns förslag om en proklamation
till svenska folket ansågs böra förfalla. Vid afskedsmiddagen
föreslog Gustaf Hierta en skål för Thore Petré.
Tidningen Tiden gycklade mycket med "Mysterierna i
Örebro" och jemförde dem med "Eleusinska mysterierna i
Grekland". Eleusiniernes tåg föreställde ett sökande och ett
kringirrande (Ceres’ efter denbortröfvadeProserpina): Örebromötets
motbild var Lars Hiertas förtviflade letande efter sin
enleve-rade dotter, opinionen; tåget åtföljdes af allmänheten, af
hvilken en del andaktsfullt välsignade sällskapet, en annan del
gjorde gäck af pilgrimerna, hvilket kallades gefyrismös.
Högtidligheten i Eleusis öppnades med reningar och fastor, i Nerike
med bålar och skålar; på den sista dagen fyllde Eleusmierna
tvenne lerfat med vin och hällde ut det på jorden mot öster
och vester; Örebromännen togo en sexa på postlinsfat, med
bålar af punsch, men hällde icke såsom de barnslige grekerne
ut den ädla drycken, utan uti sig. I Eleusinierna agerades i
ett drama mystikön en lära, som rakt stridde emot statsreli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
