Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
XVI.
Thore Petré.
Hans yttre menniska. — Hans karakteristik, efter Morgonbladet och
Tiden. — Hans filippik rid riksdagens början emot de grå och
likgiltighetens sömn. — lians kritik af throntalet. — Hans klander af
rikets hela styrelse. — Hans redogörelser från talmanskonklaven. —
Stockholms arbetareförenings hyllningsadress. — Föreningen firar
straxt derpå årsdagen af Februarirevolutionen. — Petrés fiendskap
emot kongl, representationsförslaget. — Hans redogörelse i Gefle för
första Örebromötet. — Hans föredrag om Strinnlunds motion rörande
städernas privilegier. — Strinnlunds "vidräkning med hr
brukspatronen Petré*. — Posttidningens supplement den 23 Maj 1851: "Det
år anledning till anmärkning mot hr Petré". — Hans fördömande af
konung Oscars hela politik. — Hans utfall i ståndet emot
Posttidningens supplement. — Hans långa tal emot kronprinsessans
nålpengar. — Dito emot kronprinsens ekiperingspengar. — Hans oriktiga
uppgifter vederläggas. — Hans gräl med landtmarskalken. — Hans
sätt att återkalla sina ord. — Hans käxande rechthaberey. — Hans
protest emot riksdagens förlängning för jernvägsfrågans skuld. —
Wærn, Hörnstein, Schwan och Björck contra Petré. — Petré contra
Wærn etc., för krämarpolitik. — Waern slår honom åter på fingrarne.
— Petrés protest mot ståndets beslut i jernvägsfrågan.
Kanske var aldrig denne ifrige riksdagsman skarpare
op-positionskarl än vid 1850 års riksdag. Den starka, axelbreda
och fylliga gestalten, den tjocka duktiga nacken, den breda
trottsiga pannan, den köttiga näsan, den höga ansigtsfargen
och det fulla ovilliga håret sinnebildade icke illa ett
förkropps-ligadt nej, men kanske snarare ett nej af herrskaren än ett af
undersåten. Stort sjelffortroende, mycken herrsklystuad,
oböjlig vilja främjades af ekonomiskt oberoende; han var lika sträng,
att icke säga hård, mot egna underhafvande, som emot konung
och regering, ja äfven emot sitt eget politiska parti, och tålde
och förlät icke motsägelser emot sig, från hvem det vara
månde. Utan att precist förklara sig ofelbar, hyste han
tvifvelsutan den tanken att han vore åtminstone mycket sällan
motsatsen, och yttrandet af honom till Halling, i talmanskon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
