Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
demokratiska pressen bearbetad, både före, men isynnerhet efter,
februarirevolutionen. Den gjorde, som öfverallt annorstädes,
äfven i Norge sig otroligt besvär att väcka missnöje med allt
bestående. Märkliga voro Thranes yttranden om de
privilegierade stånden i allmänhet. Dessa äro, sade han, tvenne. Till
det första höra embetsmän och kapitalister, till det andra
borgare och bönder. Af dessa höll sig Thrane egentligen till de
båda yttersta punkterna, embetsmännen och bönderna. De
förstnämnda betraktade han såsom ett parti, hvars röle redan för
längesedan var utspelad och som derföre icke hädanefter kunde
anses farliga. Det enda, som med afseende på dem ännu
återstode att göra, vore att inknappa på deras löner och beröfva
dem deras sportler, d. v. s. all sjelfständighet. Deremot vore
det bönderna, som nu regerade och hvilka, lika mycket som
embetsmännen på sin tid, missbruka sin makt, för att
undertrycka de öfriga stånden, isynnerhet genom att befria sig sjelfva
från skatter och medelst höga tullar på landets första
nödvändighetsvaror, kasta nästan hela bördan på arbetsklassen. Så
långt hr Thrane.
I Juli 1849 berättades om ett mycket stormande uppträde
uti ftdemokratföreningen" i Christiania, efter ett föredrag om
orsaken till det allmänna missnöjet i landet. En närvarande
beskref sällskapet så: "Man inträder icke uti denna klubbens
lokal, utan att blifva exalterad. Talarestolen står under en
svart, öfver fyra pelare utbredd, enhörningshud (?) till sinnebild
deraf att sanningen är blott en; straxt framföre talaren, så
nära att han kan läsa bokstäfverna, hänger en tafla, hvarpå
finnes den norska grundlagen, omvirad med sorgflor, mellan
två spermacetiljus. Talaren är alltid beslöjad; ett paljgult
skynke nedhänger från hans hjessa till fotabjellet.
Medlemmarne i salongen få aldrig veta hvem som talar. Föreningen
är hemlig och anonym. Derföre är också i talarestolens
botten anbragt en konstig apparat, som sättes i rörelse genomen
fjeder och tjenar till att höja eller sänka talarens ståndpunkt,
på det den beslöjade gestalten må hafva i sitt skön att dölja
sin naturliga längd och förebygga upptäckt. Vid det ifrågavarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
