Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
gräl med andra tidningar. Vi hafva några gånger låtit vår
Svante le, men längre kan icke Vår uppmärksamhet sträcka sig".
Icke desto mindre var det Hazelius, som låtsade sig af
förf. dödligt förorättad, och denna föreställning har hos mänga
funnits så inbyrd, att jag här bordt upplysa om rätta
förhållandet, helst som H. sjelf verkligen kringspridde detta missförstånd
om råtta förhållandet, i många år efteråt. När jag 1861 erfor
hans olycka att, vid ett fall från hästen, hafva brutit sitt ben
och tänkte mig denna lifliga, verksamma ande fängslad vid
sjuklägret så många veckor utan att vara sjuk, men till
kroppen hotad med krymplingskap, skref jag från utlandet, der jag
då var bosatt, till honom ett deltagande bref, utan att vidare
tänka på mina djupa missnöjen; i sitt svar af den 15 Juli
1861 visade han uppenbart, att han fortfarande gaf mig
skulden. Läsaren har redan sett, att vreden och missnöjet å min
sida fördunstat, och att endast den historiska erinringen
återstår. Jag har ock i en föregående del (Mina Samtida II: 84 o. ff.)
sökt göra honom full rättvisa för en tidigare period af vår
beröring. (Äfven hela detta kapitel skefs fore hans död, våren 1871).
I böljan af året berättade P.-T. att Örebroreformmötets
f. d. sekreterare, mag. Hedlund, som föregående hösten, under
hr Hiertas utländska resa, förestått Aftonbladet och till följd
af särskild öfverenskommelse jemväl qvarstått under hr
Berg-stedts auspicier, med slutet af Januari upphört att tillhöra det
bladets redaktion; hvarvid A.-B. anmärkte att han dock icke
upphört med allt medarbetarskap, d. v. s. artikelskrifning
utanföre byrån, och tyckte att detta anginge ingen; hvarpå P.-T.
svarade helt torrt, att det måtte väl vara lika lofligt att tala i
tidningar om tidningsskrifvare och deras lämplighet, som för
dem att orda om ministrar och ministerkriser. När man
frågade hvad det hade att betyda, att förre utgifvaren af A.-B.
på visst sätt gifvit allmänheten garanti, att den nye skulle
vandra i det gamla Aftonbladets anda, och böljade fråga hr
Bergstedt hvad han tänkte än om det ena, än om det andra
bland fordna händelser och antecedentia, så undandrog han sig
rätt naturligt svaret pä dessa frågor, med tillkännagifvande att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
