Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
gångare, och nitet hos måttlighetsföreningarne svalnade.
Stockholm med endast 90,000 invånare hade emot slutet af
1830-talet 7 à 800 krogar, traktörer och vinskänkar, under det
Petersburgs 500,000 menniskor nöjde sig med 50 bränvinskrogar.
Mellan Skanstull och den 1V4 mil derutanföre belägna Länna
gästgifvaregård funnos mot slutet af 1840-talet ännu 9 krogar,
hvilka sögo till sig den från’ hufvudstaden hemresande
allmogens inkomst af de i staden försålda landtmannaprodukterna;
andra exempel att förtiga.
Sommaren 1835 hitkom amerikanske presten Baird och
lemnade till konungen sin historik om nykterhetssällskaperna
i Förenta S&terna, hvilken konungen nästföljande året på sin egen
bekostnad lät sprida till hvarje pastorat i riket. År 1837
stiftades Svenska Nykterhetssällskapet, af presidenten grefve Franc
Sparre, baron Berzelius m. fl., hvaribland den ende ännu 1871
qvarstående, sällskapets sekreterare, numera byråchefen och
expeditionssekreteraren Carlheim-Gyllensköld, hvars oförtrutna
mångåriga mödor i nykterhetens tjenst hela landet känner.
Antalet af nykterhetsföreningar ökades på de första tio åren
till omkring 500, och ledamöternas antal beräknades 1846 till
mer än 100,000. Sistnämnda året hölls i Stockholm ett
allmänt möte för de Nordiska Nykterhetsföreningarne, under
konung Oscars för nykterhetens befrämjande särdeles gynnsamma
auspicier. Ovisheten och häftigheten i en och annan talares
föredrag vid detta tillfälle verkade likväl motsatsen af det som
åsyftades, och isynnerhet en talare från brödrariket uppträdde
på ett sådant sätt, att konungen fann sig nästan nödsakad att
uteblifva från förhandlingarne; emellertid blef ombesöijdt att
nykterhetsagenter skulle kringresa i landet Riksdagen 1847 —
48 utmärkte sig, som vanligt, genom mycken obenägenhet för
nykterhetssaken, särdeles från de folkvalda ombudens sida, och
äfven deraf slappade nykterhetsvännernas ansträngningar.
Då framträdde generaldirektören professoren Magnus
Huss med en populär skrift wom bränvinsbegäret och
bränvins-superiet i Sverige", och i Mars 1853, lika finsk till ihärdighet
som börd, siste officeraren af MArméens flotta", öfversten Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
