Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
taga vice Talmanskapet) och Pehr Sahlström; men
förre-talmannen Anders Erikson, som 1840—41 med heder fört
klubban, uteslöts nu ur detta sitt vanliga och alla andra Utskott*
och ståndets senior Ruthberg (den ultraradikale
reformvän-nen,, som man i början àf hans långa riksdagsmannabana
till och med försökt att få ur ståndet utvoterad) fick icke
heller plats i något enda utskott, icke ens i de begge
särskilta, nemligen Bränvins- och Hemliga. Förra riksdagens
taleman Nils Pefcrson från Kronobergs län knuffades ned i
Ekonomi- och den nuvarande vicetalmannen Svartling kom
blott in i Bankoutskottet. I Presteståndet visade d:rna Säve
och Sandberg missbelåtenhet med utgången: Sandberg och
Beckman (komminister i Clara församling af hufvudstaden)
insattes i Bevillnings-, Thomander i Banko-, Säve i
Lagutskotten. Adeln placerade i Konstitutionsutskottet
hofmar-skalkar och ceremonimästare, i Stats- kammarherrar och
landshöfding. I Bränvinsutskottet sattes Hartmansdorff*
som dock, , jemte statsrådet Gripenstedt, var en bland de
sex talare hos Adeln, hvilka alldeles bestridt tillsättningen
af detta utskott. Uti Hemliga Utskottet insatte presterna
biskoparne Heurlin och Hallström samt dr Broman, ocli
bondeståndet A. Anderson från Skaraborgs, Mats fehrson
från Stockholms samt Per Mattsson från Vesternorrlands
län. När Ruihberg förnam denna utgång, som i hans stånd
tillkännagafs den 17 December, förmådde han icke längre
tiga, utan anmälde att han, ehuru elektor, ej deltagit idet
valet, *på den grund att flere elektorer hade för sed att
rösta på sig sjelfva. *
Nu uppstod en debatt, som är allt för mycket
betecknande for ståndets ståndpunkt" vid denna tid, att här
böra lemnas åt sidan. Ola Månsson talade häftigt om
otillbörligheten deraf att en ståndsledamot sökte väcka
skandaler inom detsamma och yrkade att Ruthberg, på grund
af 50 § Riksdagsordningen, borde af Talmannen inför
ståndet erhålla lämplig tillrättavisning. Lars Larsson fann
denna obehagliga diskussion endast tjena att kungöra stån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
