- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Sjunde delen. Svenska neutraliteten och novembertraktaten under Krinkriget, samt farorna från Varangerfjorden, 1853-1856 /
96

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

ute, hvarpå hon frågade sin gemål, om han ville bigta och
emottaga sakramentet. Han samtyckte, och gjorde några
frågor om sjukdomens beskaffenhet. KL half 4 på
fredagsmorgonen den 2 Mars fick han nattvarden, talade derefter
med full sans om sin förestående död, tog ett ömt farväl
af sin maka och tackade för de 40- års sällhet, hon beredt
honom, vände sig sedan till barn och barnabarn,
uppmanande dem till inbördes enighet och att städse vörda
kejsarinnan, deras moder och farmoder, samt svarade denna,
då hon, badande i tårar, yttrade sin förhoppning att snart
få följa honom: »nej, du skall lefva för att vara en länk
emellan våra älskade barn.» Vidare tog han afsked af
Orloff, Adlerberg och krigsministern furst Dolgoroucky, gaf
Adlerberg med största lugn befallningar om sin egen
begrafning, tillochmed om »lit de parade»; höll derefter en
half-timmas samtal med kejsarinnan mellan fyra ögon, och derpå
ett långt samtal med thronföljaren. Sedan lät han inkalla
alla sina enskilta tjenare, tackade dem för deras trogna
tjenster och sade: »Bedjen Gud för mig och anropen hans
mildhet, att han måtte förlåta mig hvad jag syndat mot
Honom och mot min nästa.» Klockan 11 på förmiddagen
började talandet ske med svårighet och efterhand tycktes
han förlora medvetandet; men några minuter före dödsfallet,
kl. V4 till 1, yttrade han tydligt och lugnt: »Jag känner
att min sista stund är nära». Dödsorsaken var
lungförlam-ning. I det ögonblick, han utandades sin sista suck, höll hans
gemål hans hand i sina, och först efter det den kallnat
lemnade hon kejsarens bädd, vid hvilken hon flera timmar
oafbrutet förblifvit. Det kring hela Europa sedan utspridda
ryktet, att han sjelf förkortat sina dagar medelst ett
gift, det han tvungit sin lifläkare att gifva, och hvilket
rykte vann i utbredning genom läkarens kort derpå
företagna afflyttning från Ryssland, tror jag mig på goda
grunder kunna förklara falskt.

Statspapperens hastiga stigande i Paris och London
bevisade att allmänheten tydde detta dödsfall till förmån för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/7/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free