Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
lig person gjort resan öfver Sognef]ellet, förr än prins Carl.
Den 29 rapporterades till konungen i Stockholm och
kronprinsessan i Ems, att vicekonungen lyckligen rest öfver
fjället och ankommit till Veblungsnæs. I Christiansund
föreslog tullkassören Boye en minnesbägare för konung Carl
Johan, den store stiftaren af föreningen: »I Norges land
står en bautasten med outplånlig skrift om en hänfaren
konungs stordåd. Men allt skulle kanske vara omstörtadt
af tidens stormar, om icke i Carl Johan, besjälad af
frihetens ande, som följde honom från slagfältet der han
banade sig väg till att framträda i konungars råd, hade satt
folkets rätt öfver segerherrens maktspråk.» Lägret på
Stjör-dalsbalsen tilldrog sig genom sin nyhet stor uppmärksamhet
och en mängd menniskor hade strömmat dit, så att knappast
plats fanns för dem. Alla voro ense uti loforden öfver
Vice-konungens behagliga väsende och förekommande sätt
emot alla. Han skonade sig icke sjelf från strapaser och
ansträngningar, och den mödosamma fålttjensten föll sig
derigenom äfven lätt för soldaterna. Vädret var i början af
lägret rått och kallt, men blef sedan bättre. Etienne de
Djunkowsky, som samtidigt uppehöll sig på Altengaard,
hade der på Olofsdagen den 29 Juli mottagit en stor mängd
af traktens välmående befolkning och inbjudit 40 till en
middagsmåltid, som var »anständig men utan lyx,» såsom
en kptholsk andlig anstår. Rummen på Altengaard visade
tydligt att det var en koloni af katholska prester, som der
slagit sig ned. D:r Etienne uttalade sig med mycken
tillfredsställelse »öfver de kyrkliga tendenser, han funnit hos
många medlemmar af skandinaviens andliga stånd», och
nämnde flere vid namn. På det hela syntes han mena att
de skandinaviska1 rikena i religiöst hänseende erbjuda många
flera spår af förvandtskap med katholska ritualen, än med
den tyska protestantismens (!). Den nya katholska kyrkan
i Christiania, kallad S:t Olofs, invigdes den 25 Aug. af
katholske vikarien i Stockholm, Studach, biträdd af de två
i Christiania varande katholska presterna. Uti sitt inträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
