Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
konungens proposition om utfärdande af lag om de förenade
rikenas inbördes handel och sjöfart, hvilket beslut
Christia-niaposten kallade »det förderfligaste, som på detta storthing
förekommit.» Äfven (norska) Aftenbladet, som gillade att
storthinget förkastat mellanrikslagen, tillstyrkte ett
ofördröj-ligt beslut om fri transiträtts införande, »såsom det för
Sverige vigtigaste stadgandet i den nya lagen och såsom
protest emot de beskyllningar för anti-unionelt sinnelag,
som nu från Svensk sida framkastas». Kort derpå beklagade
sig samma Aftenblad bittert öfver den kritik, detta
storthingets beslut om mellanrikslagen underkastats i svenska
bladen, och jemförde denna med det lugn, hvarmed norska
pressen mötte svenska riksdagens beslut om den föreslagna
jernvägen till norska gränsen, »ehuru Norge voterat anslag
på anslag för att underlätta kommunikationerna med
brödrariket;» hvilket förhållande sades härröra derifrån, att
endast norrmännen men icke svenskarne hafva full insigt om
unionens grundtanke, som skulle vara Norges obetingade
rätt att efter godtycke afgöra sina egna angelägenheter.
Straxt efter midsommar beslöt konstitutionskomitén föreslå
storthinget att godkänna rektor Museus’ förslag om
riksståt-hållareembetets upphäfvande, — omedelbart efter det
konungen 2 2 Juni, i anseende till sin resa till Särö, insatt
kronprinsen till chef i tillförordnad svensk regering och derföre
entledigat honom från norska kungavicariatet. Men
storthinget förkastade den gången alla förslag om
riksståthållar-skapets afskaffande, ty intet af dem lyckades få 2/3
plura-litet. I Augusti afslog storthinget förslagen om statsrådens
tillträde till storthinget och odelsthinget.
Kastade konungen under detta sitt sista regeringsår
blicken från de nordiska till öfriga länder, så saknades icke
heller der ämnen till bekymmer. Pariserfreden 1856
återgaf väl moraliskt åt Frankrike en del af de eröfringar, dem
det genom en annan pariserfred, 40 år tidigare, förspillt
och hvarken genom 1830 eller 1848 års revolutioner
kunnat återvinna. Men den engelska politikens hufvuduppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
