Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Pater Myosotis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 62 -
3:0. Strängast måste man förfara med dem, hvilka med
makt och våld söka fria sig mot domstolen. Blott de, som
visa sig saktmodiga, skola behandlas med mildhet och för-
barmande.
4:0. Mot kättare får ingen misskund visas.
Mer än en kättare hade pater Myosotis befordrat till tor-
tyrkammaren inom inkvisitionsdomstolen eller till bålet; och
mången katolik, som varit honom misshaglig, hade fått sina
lemmar isärryckta på sträckbänken - allt till Guds ära.
Ve den människa, som kom i den förfärliges hat, grufliga
marter hade denna människa att vänta - till Guds ära.
Storinkvisitorn Ludvig Paranco har i sitt verk om den
heliga inkvisitionsdomstolens ursprung och framsteg velat be-
visa, att ursprunget till inkvisitionsväsendet är att söka och
finna i paradiset.
Hans bevis lyder:
»Gud stämde Adam, då han ropade till honom: Adam,
hvar är du? Och det gjorde han för att lära kommande in-
kvisitionstribuner, att underlåtenhet af stämning gör proceduren
till noll och intet värde. Adam infinner sig och Gud begyn-
ner att fråga honom samt dömer den skyldige i hemlighet och
genom sig själf.
Samma sätt nyttja äfven inkvisitorerna och hafva således
erhållit det omedelbart af Gud själf.
De kläder af skinn, som Gud gaf åt Adam och Eva, äro
också ofelbart mönstret för San-Benito, hvarmed de botfärdiga
kättarne klädas. De kors, som pryddde dem, voro i början
raka, sedan har man gjort dem sneda och i likhet med An-
dreaskors för att beteckna, huru de, som bära dem, hafva af-
vikit ifrån den raka vägen af den rätta tron.
Gud dref Adam ur paradiset och därigenom har inkvisi-
tionen fått vanan att konfiskera kättarens egendom, hvilket är
en ganska vis lag; ty enligt Plato och Aristoteles äro här i
världen rikedomar utan dygd högst skadliga för deras ägare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
