Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIX. Jungfru Frida Meijer i svenska lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 273 -
kunde inte hända, att en protestant fick köpa en pistol af
honom; men hvar papist, som köpte ett vapen af honom, blef
hård med det samma, ty gubben Meijer förstod i grund konsten
att göra människor hårda. - Nu är hans verkstad lagd i aska
och efter hvad jag hört, har gubben själf skattat åt förgängel-
sen och jag får aldrig mer sälja rofvor åt honom. - Han
förstod sig inte på konsten att göra sig hård mot dödens lie.
– Nej nej men! - Jaså I - Lilla Frida Meijer är här! -
Då skall jag minsann hälsa på henne, innan jag kilar härifrån.
- Hon bor i det där huset.
- Tack, tack! - Jag undrar just, jag, om hon fram-
härdar i sin fars villfarelser och är lika ifrig katolik som han.
- Jag tror inte, det är så farligt med den saken. Om
jag inte misstar mig, hyllar hon sig till Cupidos religion.
- Åh katten!
- Jo jo men! En af våra käckaste officerare, just den-
samme, som hon räddade vid Zerbst, intar högsätet i hennes
hjärta, som Cupido så när blockerat, att hvarken Guds moder
eller några helgon kunna komma in i detsamma. - Hon
känner blott ett helgon och det heter: Carl Frisk, ryttmästare
vid konungens af Sverige småländska rytteri.
- Ha, ha, ha! Ett helgon i uniform I
- Så är det!
- Godt! Jag skall emellertid’ besöka henne, innan jag
seglar. Det skall glädja mitt gamla hjärta att ännu en gång
få se den rara flickan och jag tviflar inte på, att hon själf
skall finna förnöjelse af att få trycka en gammal väns hand.
- En mugg öl till!
- Tack! - Här går det så muntert till, som vore det
i djupaste fred.
- Vi ha vår konungs skydd. - Han har sagt, att vi
här äro trygga som i den starkaste fästning, och det är en
karl att tro på.
- Jag beundrar honom, sade bonden. Lycklig skulle
jag skatta mig, om jag någon gång komme i tillfälle att få se
konung Gustaf Adolf.
- Om I dröjen här några timmar, tänker jag, att eder
Hjeltekonungen. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
