Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIX. »Farbror invalid»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 497 -
för sin furste, trädde det hvita regementets anförare, borg-
mästare Deimling, fram, bad och besvor fursten att ila bort
på en snabb springare för att såmedelst rädda sig och spill-
rorna af sin här, under det att hans trogna ville söka göra
fienden öfvergången öfver bron stridig.
Efter ett kort men häftigt motstånd svingade sig också
Fredrik upp på Deimlings häst och sprängde därifrån.
Efter ett glödande tal och sedan de fyra hundra med
helig ed förbundit sig att med lif och blod försvara bron,
denna enda öfvergångspunkt, för att därigenom rädda den
slagna härens spillror och markgrefvens dyrbara lif, utropade
den hänryckte Deimling:
- Nåväl! Med Guds hjälp! Fanan högt! Fienden är där!
Så var det också.
I susande galopp och under skallande segerrop framjngade
det fientliga rytteriet. I sitt vilda lopp hejdades det dock af
pforzheimarne, hvilka höllo bron spärrad.
Tre gånger skred det kejserliga rytteriet till anfall; tre
gånger blef det tillbakaslaget!
Inte bättre gick det ett regemente fotfolk; väl sträckte
dess kulor fjärdedelen af pforzheimarne till marken; men genom
ett häftigt anfall krossade dessa sina fiender, hvarpå den lilla
hjälteskaran i den skönaste ordning intog sin förra ställning
på bron.
Tilly, förvånad, upprörd, hänryckt öfver en sådan djärf-
het lät genom en trumpetare uppfordra den lilla skaran att
mot fritt, ärofullt- aftåg utrymma bron.
Tillbudet förkastades och den sista, hetaste kampen
började.
Men under det att de kejserliga nu uppställde sig i
otalig mängd, medan de under trumhvirflar ochrtrumpetklang
framryckte till den blodiga striden, knäföll den åt döden in-
vigda, skaran och öfver deras bröders och fienders lik uppsteg
till himmeln sången:
»Vår Gud är oss en väldig" borg!»
Till och med fienden var djupt rörd och vågade ej
störa den lilla hjälteskaran i dess andakt.
Hjeltekonutigen 63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
