- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
158

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En stund satt han stilla. Han märkte till
sin förtvivlan att stjärnskenet utifrån var
mycket starkare än han trott, nu när allt annat ljus
var borta.

Så vände han långsamt huvudet. —

Nej, ögonen voro kvar. De lyste ännu
förfärligare i detta vita sken, hålorna kring dem
stodo ännu svartare. Som två utbrunna gråa
eldar lyste de där borta, fulla av sorg och
förbannelser. De voro som slocknade, men de lyste ändå.

Han vände huvudet så hastigt bort som om
han fått ett slag över kinden. Men det var som
denna enda rörelse kommit honom att förstå
att han inte var förlamad. Han reste sig upp,
tog geväret ä handen och trevade sig ut i farstun.
Han öppnade sakta dörren och steg ut på
trappan.

Den klara natten slog emot honom med frost
och stjärnljus, och han drog djupt efter andan.
Han kände hur kylan baddade lugnande kring
hans kropp, som var het och våt av
ångestsvetten. Han hade velat fly långt ut i allt detta vita
och gömma sig någonstans bland snö och
stjärnor och aldrig veta något mer. ■––-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:01:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjonnikokk/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free