Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den Araar just beställt sig tå
till Örngott, att få hvila på.
och derpå Ta ’^r hnn si* med denna sublima nw
vokation, till Kärlekens allsmäktiga Gudamakt;
O kärlek! jords och himmels under]
Du salighetens andedragt
Gudomlighetens friska flagt
i lifvets qvalmuppfjllda lunder!
Du hjerta i naturens brost,
du menniskors. och Qucjars tröst!
I haf ve t söker droppen droppe,
och alla stjernorna deroppe,
de dansa ifrån ppl till pol
en bruddans blott omkring sin sol*
Dit är ännu i menskans sinne
en aftonglans, ett bleknad* minne
af skönare, af bättre dar
då hon ännu på b^rnbal var
i himlen, i det blå gemakét
med silfverkronorpa i taket,
och sof, se*n hon sig dansat varm x
hvar afton på sin faders arm.
Då var hon tik som bildningsgåfvan
och hennes språk var blott en bön,
och hennes hroder var hvar skön,
hvar vingad bimlason derofvan.
Hen ach! hon föll hit ner, och seo,
är icke hennes kärlek ren.
Dock bos den älskade hon känner
ett drag af fbrdna himlavänner,
hör derar stämma än en ^ån^
* vårem^eller skaldens sång«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
