Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordan hven och snöstormen slog dem i ansiktet.
Så länge de voro i den glesa tallskogen, gick det
väl an, men när de kommo ner på isen, blef det värre.
Den skarpa blåsten dref upp snön i hvirflande massor
och vräkte dem öfver soldaterna. Snögloppet var så
tätt, att de främsta leden i kompaniet knappast kunde
se de grå kapporna i det framför marscherande.
Framåtlutade, med hattar och skinnmössor
neddragna i pannan, de oformliga bälgvantarne hårdt knutna om
gevärshalsarne och de fullstoppade renslarne gungande
på ryggen pulsade soldaterna fram genom drifvorna.
Näsor, kindknotor och öronlappar lyste röda i kölden,
snön låg i små högar öfver buskiga ögonbryn, och i de
lingula mustascherna och hakskägget hängde långa
ispiggar. Ögonen hade krympt ihop till en smal springa,
men i den lyste blicken hård och skarp, och draget
öfver de breda, fula munnarna var trotsigt lugnt.
När hela kolonnen kommit ned på insjön, upphörde
blåsten, snöhvirflarne lade sig i stora drifvor, luften
blef ren och flikar af en isblå himmel tittade fram
mellan molntrasorna.
Major Fihlén, som red några steg åt sidan bredvid
de marscherande leden, drog ett djupt andedrag och
pustade. Så strök han snön ur ögonbrynen och såg
sig om.
Likt en oerhördt lång, gråspräcklig orm drogo
regementena fram öfver det hvita snöfältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0006.html
