Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första om också icke det förnämsta, tänkte han, medan
det blanka knifbladet gled öfver skinnet.
Hvart han kom, på en rekognosceringsridt som i
skvadronen, förde han sina rakdon med sig. Han tålde
icke stubben, som så mången af de finska officerarne.
Den gjorde honom arg, otreflig och hade ett högst
för-därfligt inflytande på hans själ. Slät om hakan skulle
han vara. Och när han högg in på kosackerna var det
icke uteslutande för att döda dem som fiender utan lika
mycket för nöjet att dräpa de stinkande, skäggiga
be-starne.
... Ja, rakad och rentvättad skulle människan vara.
I det fallet var han en hedning.
Han gjorde en volt i tankegången och kom plötsligt
att erinra sig dessa välmenta läsare, dessa beskedliga
seminarister, svettandes välvilja och människokärlek,
odrägliga genom sitt sätt att lägga sig i andras görande.
Deras själar voro så rena, så rena — men hur var det
med tröjorna och strumporna? Och dessa psalmer,
som de ideligen sjöngo i sina illaluktande kapell! Ännu
aldrig hade han träffat på en form af kristendom, så
groft materialistisk, så krass — föreställningar om ett
sjudande svafvelhelvete och en himmel med gator af
silfver och guld, på hvilka de fromma själarne,
kärringar och gubbar — skön procession! — gingo i rad med
palmer i händerna rundt, rundt, ideligen sjungande,
medan Gud Fader och Sankte Per sutto sömniga på hvar
sin tron — den ena något större än den andra — och
nickade i takt med sången.
Deras religion föreföll honom till stor del vara klena
hjärnors oförmåga att bedöma orsak och verkan,
oförmågan att förstå, att såväl fysiskt som andligt lif var
byggdt på lagar, att lifvets väsen var Lag.
När töcknet kom, när grundvalarne vacklade och
bjälkarne sprungo, när nerverna brusto och hjärna och
hjärta fylldes af ångest likt mörkrädda barn, då var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
