Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Den tar vi!
Det var i slutet af juli. Fältmarskalken hade
ändt-ligen flyttat sitt kvarter från Ny Karleby och förlagt det
i Lappos prästgård, där prostinnan, fru Stenius, och
hennes pigor omhuldade hans excellensmage på bästa vis.
Första brigaden samt en del af den fjärde,
sammanslagna till »Svenska brigaden» under öfverste Cronstedts
befäl, hade skjutits fram till Ruona bro i närheten af
Kuortane kapell. Strax bakom, vid Salmi, låg
återstoden af första brigaden. Och något längre norrut, vid
Hiipakka by, den tredje brigaden.
En del af andra brigaden, på arméns högra flygel,
var på marsch mot Kauhajoki, och på vänstra flygeln
befann sig den oförbrännelige Fieandt åter på
framryck-ning mot Lintulaks.
Sådan var ställningen, då major Fihlén en vacker
morgon uppenbarade sig i Döbelns kvarter.
Då majoren trädde in i rummet, låg Döbeln på
soffan och läste. Han sänkte boken och såg upp men
utan att resa sig.
— U-rr-k!
Major Fihlén harskade sig.
Döbeln teg, väntande på hvad som skulle andragas.
— Ja... U-rr-k!... Nu ligger vi här igen, bör-
jade majoren.
— Hvaba?
Döbeln satte sig häftigt upp. Hvad menade
majoren? Hade han den fräckheten att pika sin öfverste?
— Ja .. . nu ligger vi här igen ... i väntan på
fram-ryckning... liksom förut i Lumijoki och Ny Karleby
... och ingen vet, när attack blir härnäst.
— Det har majoren så innerligt rätt i. Och det är
för att delgifva mig denna säregna tanke, som ni
infunnit er?
Döbeln betraktade litet ironiskt den gode major
Fihlén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
