Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De olika fängelsesystemerna - A. Före 19:de århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32.
DE- OLIKA FÄNGELSES YSTEMERNA.
föda, kan man föreställa sig, hvad de skulle lida, när
svår köld inträffade, helst fängelserummen voro kalla och
fuktiga. De värsta af dessa voro belägne i det så kallade
tornet, eller bottenvåningen till slottets äldsta kärne med
dess djupa brunn. Äfven fångrummen i vallen voro föga
mindre svåra. Desse rum lågo djupt neder i jorden och
utmärkte sig för fukt, mörker och köld. I desse
fängelsehålor höllos ransaknings- och straffångar tillsammans
inspärrade. Ar 1645 voro här inlogerade 36 sådane.
Hvilket lif här fördes af detta samhällets utskum, vilja
vi nu berätta.
En Öländing vid namn Ölancls-Jödde hade
bemäktigat sig väldet öfver desse 35 fångar och herrskade
enväldigt öfver dem. Han förklarade sig såsom ensam egare
af alla sitt- och fygrgr-platser i fängelsehvalfvet äfven som
till eldstaden, och hvar och en, som ville söka hvila eller
värma sig, måste till honom betala en viss afgift. Att
vaktmästaren icke var okunnig om detta Ölands-Jöddes
öfversitteri, framgår deraf att, då Ölands-Jödde icke
godvilligt erhöll denna skatt af sine arme medfångar, han
trakterade den tredskande med en träskyffel så länge, tills
han föll ner vanmäktig, och att vaktmästaren, da detta
tillhygge visade sig otillräckligt fruktansvärdt, gaf
Ölands-Jödde i stället en tjärtamp att bruka vid sina executioner.
Till sitt biträde hade han 5 medfångar, hvilka fingo dela
med honom de utpressningar, som gjordes från de andre
fångarne. En execution, verkstäld af denna
blodsdomstol, tillgick på följande sätt. Den, som var dömd att
bestraffas, framleddes till sängstolpen samt befaldes
omfatta denne och, stående orörlig, emottaga de förfärliga
slagen af tjärtampen. De behöfde icke fastbindas, enär
de höllos genom hotelse om döden i en sådan skräck,
att de, oaktadt plågorna, ej vågade röra sig.
Ur Kalmar stads dombok från åren 1644—48 vilja
vi anföra följande blodsdåd, begångna af denna bandit
midt för ordningsmaktens ögon, ja, med densammas, snart
sagdt, begifvande och understöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
