- Project Runeberg -  Upsalasångarnes Pariserfärd /
44

(1868) [MARC] Author: Måns Henrik Hultin - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dunkla svar till lifs, och sä skulle vi resa. Vagnar
byttes om, och vi fingo äfven nu tre för vår räkning,
så att vi icke skulle behöfva vara flera än åtta uti
hvaije kupé. Vi hafva slagit oss fram genom Tysk*
land, utan inblandning af germaniskt element, ehuru
tyskarne icke lemnade någonting oförsökt for att
intränga med sin kultur uti våra vagnar. Vår reslige
arrangör dref dem med sin eloquentia corporis och
sin basröst från våra dörrar, fast fradgan ofta satt dem
om munnen. Behöfdes det någon gång, så var
jern-vägsbetjeningen genast färdig* att träda på vår sida och
gjorde processen kort. Vi erforo visserligen icke den
vänlighet och det undseende, som våra svenska
jern-vägstjenstemän vant oss vid; men vi äro skyldiga de
preussiske likarne mycken tack. I Belgien och
Frankrike var det icke så noga, de läto oss sköta oss bäst
vi kunde, och vi måste ock sedan lida mycket tyskt
skräfvel ända fram till målet för vår resa.

När vi kommo till franska gränsen, så skulle vi
dock slutligen visiteras i Jeumont, och man såg rätt
ordentligt igenom våra små nattsäckar. Derpå böljade
vi fråga efter vårt bagage, och då kom sanningen i
dagen, att vi icke hade mera med oss, än hvad vi
gingo och stodo uti eller hvad vi buro i handen. Vår
godsvagn hade blifvit glömd i Lauenburg; en
vånd-skifva, hvarpå han stod i Hannover, hade gått sönder,
så att man icke hade kunnat få honom in på banan;
han hade under resan helt ensam hoppat ur spåret; se
der de förklaringar, som ljögos, varierades och
jemka-des hela vägen, med den trösten hifogad att sakerna
skulle vara före oss i Paris eller möjligen komma fem
timmar senare. Vackert ock, sömniga, hungriga, trötta
och svarta som sötare kommo vi slutligen till Paris
och möttes genast i banhallen af svenska, norska och
danska fanor, jemte trenne standar, hvilkas betydelse
vi icke genast förstodo. Det var Skandinaviska före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hmupsala/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free