Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om de fattiga säger han: »Saliga ären I fattiga, ty
Guds rike hörer eder till: saliga ären I, som nu hungren,
ty I skolen vara mättade, saliga ären I, som nu gråten,
ty I skolen le.» (Luk. 6, 20—21.)
Man kan fråga: Inför sådana uttalanden i den Heliga
skrift, stå då icke våra dagars socialdemokrater i full
öfverensstämmelse med kristendomen, när de höja sina
häftiga anklagelser mot kapitalets orättfärdighet och
arbetarens förtryck ? Har icke Bebel rätt, när han utbrister:
»Allt detta ropar till himmeln om snar och grundlig hjälp.»
Jag vill strax och på förhand svara härpå: Aldrig
har man gjort ett mer förargelseväckande missbruk af
det heliga, än då man, åberopande sådana bibelspråk,
framställer socialismen såsom kristendomens själsfrände och
vågar att smycka den med dessa heliga och saliga ord.
För att tydliggöra detta är det nödvändigt, att vi
inlåta oss något närmare på de uttalanden i den Heliga
skrift, hvilka jag här anfört.
Det bör således, hvad beträffar ställena i det gamla
testamentet, märkas, att judarnas författning var teokratisk,
d. v. s. Jehova, Gud, var också deras jordiske konung.
Häri låg och måste ligga, att deras borgerliga lagstiftning
icke allenast hvilade på eller afspeglade religiöst sedliga
grundsatser — det måste hvarje ordnadt samhälle göra
— utan att den borgerliga lagen också sammanföll med
den sedliga eller moraliska. I hvarje borgerlig
lagbestämmelse, som är i Moses’ lag åt oss bevarad, ligger
därför en religiöst moralisk kärna. Så till vida gälla
Herrens ord: »Himmel och jord skola förgås, men icke
en bokstaf, icke en prick af lagen skall förgås», också
den del af Moses’ lag, som närmast angår jordiska och
borgerliga förhållanden. Vid hvart och ett af dessa skulle
israeliten veta med sig, att han stod inför sin Gud, som
trädde honom till mötes med en bestämd fordran. De
tio budorden (den s. k. morallagen) gå därför som en
röd tråd genom hela den borgerliga lagstiftningen.
Den högsta grundsatsen i israelitens borgerliga rätt
är därför: Jehova är folkets konung och landets herre.
Han, som äger hela världen, har särskildt utvalt detta
folk till sin tjänst och detta land till sin egendom.
Denna grundsats genomträngde alla israelitiska rättsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
