- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
20

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ungt blod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora djupblå ögon, en mun röd som ett smultron och en
tung massa guldblondt hår, det var jungfru Ebba Lindelöfs
förnämsta rikedom näst hennes faders ängar och gärden.
På hufvudet bar hon en liten blå sammetshufva, om lifvet
hade hon ett gult läderskärp och genom de korta, vida.
uppskurna ärmarne svällde ut ett par vida pösärmar af
fint holländskt linne.

— Jungfru Ebba! hviskade Stjernstråhle bakom
trädstammen.

Ebba ryckte till och vände sig hastigt om.

— Jaså är det du, Carl! yttrade hon lågmält och
rodnade. Så du skrämde mig!

Stjernstråhle skyndade fram och fattade hennes hand,
som han kysste.

Hon drog den ej tillbaka utan lät honom behålla den,
medan blicken blygt gled öfver den unge mannens vackra.
solbrända ansigte.

— Jag trodde, att du var ute i kriget!

— Jag är så också, fast vi ännu ej ha afseglat. Men
nu har jag varit inne i Stockholm med bud från
konungen, och på hemvägen kunde jag icke låta bli att hälsa på
dig, min hjärtans kär. Ty jag är så orolig för dig.
Jag tänker, att du snart glömmer mig, då jag är där ute
och slåss med de kejserlige, och den tanken vållar mig
svåra kval.

Jag skall icke glömma dig, Carl, yttrade Ebba
okonstladt.

— Men den här italienarn du, Francesco Silva, som
så ofta är här på Furuvik, och som dina föräldrar villja, att
du skall gifta, dig med — skall han icke ta min blomma
ifrån mig?

— Var icke rädd för det, Carl! Jag vill ju icke ha
honom; jag kan ej tåla hans svarta, brinnande ögon.

— Jag, tror dig, Ebba, svarade Carl och kramade
hennes hand.

De stodo en stund tysta, hand i hand med blickarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free