- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
311

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. »Allt är fåfänglighet»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 311 —
fem år gammal. Så småningom segrade min starka fysik
öfver sjukdomarne, och mina ben läktes någorlunda — men
som du ser min unge vän, haltar jag ännu något, fast det
nu är betydligt bättre än i början. Men under de långa,
smärtuppfylda månader, då jag kvaldes på sjukbädden lärde
jag mig något, som jag förut i hela mitt lif aldrig kunnat
— jag lärde mig tänka. Jag såg under sömnlösa nätter
hela mitt lif passera förbi, såg hur dåligt jag, sedan min
ungdoms lycka bräcktes, lefvat mitt lif, huru illa jag af
vansinnig hämdlusta handlat mot oskyldiga, och jag
blygdes. I början sökte jag försvara mig, med att
jag själf från början blifvit bittert bedragen. Men snart
gaf jag mig. Jag ångrade mina handlingar och beslöt att
bättra mig. Och efter hårda strider ställde jag till mig
själf det löftet, att, då jag blifvit frisk, bryta med mitt före-
gående lif, skänka mina egodelar åt de fattiga och sedan
som munk i klostret framlefva mina återstående dagar. Och
det löftet, min son, har jag aldrig ångrat.
... Ty jag har funnit, att den lycka, som jag i min
ungdom så ifrigt åtrådde, endast var ett bedrägligt sken,
hvilket icke kan jämföras med den frid, som nu fyller min
själ.
. . . Miii dag förflyter mycket lugnt. Jag läser mina
böner, jag odlar min trädgård, och jag bistår de sjuka.
Vore jag befaren i handskrifter, skulle jag äfven syssla med
att afskrifva sådana, men jag är endast en olärd man. Men
uti denna enkla sysselsättning finner jag mitt lugn och min
glädje.
... Jag längtar icke åter till världen med dess flärd
och strider. I början — sedan jag aflagt mitt klosterlöfte
— hände det väl någon gång; men icke under de senaste
tjugu åren har jag känt någon sådan längtan.
.. . Ty, ser du, min son, jag har, som jag sade, då jag
först träffade dig, funnit att allt hvad världsligt är, är idel
fåfänglighet och förgänglighet.
. .. Hvad är väl människornas jäktan och bråk. Sträfva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free