Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. En skogspromenad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 784 -
skarne mot kejsaren och kurfurstarne, vet jag icke, om ej
hertigen skulle segra öfver sina motståndare.
Men säg mig, afbröt grefvinnan, hvem fingo de kej-
serlige till öfverbefälhafvare efter hertigen?
— Gamle Tilly.
— Men han lär ju vara en mycket skicklig befälhaf-
vare med stort anseende, har jag hört sägas.
— Ah ja. På sätt och vis.
—- På sätt och vis?
- Ja ser ni, fru grefvinna, kriget kan skötas på många
sätt. Det är som med ett schackspel. Det heror icke allt
på de inlärda reglerna utan äfven och kanske mest på de
geniala infallen, på de glänsande ideerna, på ett snabbt be-
gagnande af oförutsedda händelser och på förmågan att
kunna draga nytta ax motståndarens felgrepp och missöden.
— Nå men, förstod icke Tilly detta?
— Till en del, men dock icke i så hög grad som Wal-
lenstein eller svenske kungen. Tilly är gammal och en an-
hängare af den gamla spanska krigskonsten. Där finnes
regler för allt, hur man skall bereda ett slag, hur en fäst-
ning skall belägras och hur man bör ordna ett vinterkvar-
ter. Och dessa regler följer Tilly med ängslig noggrann-
het. Men för Wallenstein och svenske kungen betyda dessa
regler föga. De hafva själfva skapat sin krigskonst. De
följa sitt snilles ingifvelser, operera snabbt och kraftigt och
bry sig ofta ej om att som annat ordentligt folk gå i vin-
terkvarter vid årets slut. Och när så en fältherre af gamla
skolan stöter samman med en af den nya såsom till ex-
empel hände med Tilly vid Breitenfeld, så går det som det
gjorde. Den gamles regler duga icke gent emot den unges
ideér, och den förre bringas i förvirring, han mister en god
del af sm forna själftillit och tro på sin krigskonst och han
förlorar slaget. Men med hertigen är det något annat.
Han bryr sig ej om några »skolor» hvarken den spanska,
franska eller tyska utan är sin egen skola och därför är
han också den ende tyske fältherre som skulle kunna upp-
taga kampen mot svenske kungen — och öfvervinna honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
