Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. »Så träffar jag er ändtligen, monsieur!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 822 —
Grefve Eberhard bugade sig ännu en gång och gick ut ur
tältet.
— Nå, hvad tyckte du om kungen, frågade grefve Eber-
hards kamrat, då den förstnämnde kom ut ur tältet.
— Bra. Präktigt utseende på karl. Storväxt, manlig,
kanske litet för mycket korpulent och så ljust både hår och
skägg, att jag aldrig sett något liknande. Det är sannerli-
gen icke underligt, att folk kallar honom »guldkonungen».
Knäfvelborrarne och pipskägget glänsa, som om de voro
utaf guld.
— Nå, men han lär ska vara så häftig, säger man.
Märkte du någonting af detta?
o
— Ah nej, just icke. Det vill säga, ett par gånger
under audiensen brusade han upp, men lugnade sig genast.
Han var tydligen rädd, att i hastigheten något ord för myc-
ket skulle undslippa honom.
— Och hur blef resultatet?
— Dåligt.
— Hur så? Kan kungen verkligen ha panna att stöta
ifrån sig en sådan bundsförvandt som Wallenstein för att i
stället få honom till motståndare.
— Kungen förefaller nog ganska benägen för för-
bundet.
Nå, då så!
— Men han vill icke ingå på hertigens villkor.
— Att sända honom tolftusen man?
— Just det.
— Men hvarför? Det är ju en så billig begäran.
— Han anser sig väl icke kunna undvara några trup-
per. Och så är det en annan sak. . .
— Hvad då?
Det förefaller mig som om han icke riktigt trodde på
hertigens allvar, som om han misstänkte honom för andra
planer än dem han uppgifver och därför icke på några vill-
kor vill försvaga sin här, så att han möjligtvis blefve under-
lägsen sin bundsförvandt.
— Vill han då icke sända hertigen någonting alls?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
