- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
839

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. »Så träffar jag er ändtligen, monsieur!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 839 —
i
— Hvad gjorde ni då?
— Vi lockade bort bönderna.
— Men hur gick det till?
— Jo, en eftermiddag låtsades Hjelm och jag begifva
oss ut på rekognoscering. Då vi återvände därifrån, visade
jag alla tecken till den största förskräckelse. Bönderna frå-
gade, hvad som var åt mig.
— Svenskarne, svarade jag med skälfvande stämma.
— Svenskarne? frågade de, och hatet ochhämdlystna-
den lyste i deras mörka ögon.
— När jag nyss var ute, såg jag en trupp af omkring
tio svenska ryttare.
— Bravo! Dem skola vi lägga oss i försåt för och ge
ett nyp. För oss till dem!
Men då låtsades jag darra i hela kroppen och mum-
lade, att jag icke vågade.
— Hvad, du, öfverste von Drake, Bemänglet, en af de
tappraste officerare i min här, sade att du var rädd, afbröt
kungen.
— Ja, och detta för att uppnå mitt mål, hvilket också
lyckades.
— Och hvilket var ditt mål?
— Att få bönderna att vända sig till Hjelm.
— Och det gjorde de?
—- Ögonblickligen sedan de hånat mig för min feghet,
bådo de Hjelm visa dem vägen. Denne var genast villig.
Det var just hvad som var aftaladt mellan oss. Jag och
de tre svenska soldaterna fingo i uppdrag att vakta foran,
medan hela bondskaran med Hjelm i spetsen begaf sig
bort. Och huru vi vaktade foran, det kan ers majestät
tänka. Så snart bönderna voro försvunna, skyndade vi
åstad så fort osarne och hästarne förmådde springa. Och
på det sättet lyckades jag ändå efter många missöden och
äfventyr skaffa ers majestät en proviantfora.
—- Ja, tack skall du ha! Den var välbehöflig.... Men
hur gick det med dig? vände sig kungen till Hjelm.
— Jag förde naturligtvis bönderna på de mest under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0847.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free